Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
»Skulle någon säga eder, att Norge icke kan bestå
som sjelfständig stat, må kärleken till fäderneslandet
dubbelt upptändas i eder barm; då erinren eder dessa
gubbar, dessa kraftfulla unga män, som önskade eder
lycka att uppfylla eder sändning. De förra sade:
van-slägtens ej från edra förfäder, och de sednare: förliten
eder på kraften i våra armar och vår vilja! Ar det
norska folket då icke mera likt sina förfäder? Skulle
sönerne icke kunna försvara sina fjell lika väl som deras
fäder? Äro vi ej vane vid försakelser, och hvilken
försakelse kan likna frihetens?... Hvartill föra eder
ändtligen dessa rädda tvifvelsmål om ej till frivillig
underkastelse? Hvad är det folk värdt, som fegt uppoffrar
sin sjelfständighet och sin heder? — ingenting annat
än slafveri!»
Derefter utnämndes genom val kammarherren Peder
Anker till president och etatsrådet Rogert till
vicepresident. Båda dessa befattningar skulle ombytas hvarje
vecka. Sorenskrifvaren Christie valdes till ständig
sekreterare.
Följande dagen (den 12) skred man till
utnämnandet af tvenne komitéer, nemligen redaktions-komitéen
och konstitutions-komitéen. Till medlemmar af den
första som hade att lägga församlingens öfverläggningar
under allmänhetens ögon medelst ett officiellt blad,
valdes Sverdrup, Grögaard och Jakob Aall. Till ledamöter
af konstitutions-komitéen, som egde att utarbeta
grundlagsförslaget, valdes öfverste Hegerman, Falsen, Sverdrup,
J. Aall, pastor Rein, Motzfeldt, Rogert, grefve Wedel
Jarlsberg, justitierådet DiriJcs, Wergeland, öfverstelöjtnant
Ståhl, tullprokurator Omsen, prosten Schmidt, kammarherre
Petersen och prosten Middelfart. Desse åter valde sig
emellan Falsen till ordförande och Diriks till sekreterare.
För att historiskt förklara beskaffenheten och
egendomligheterna i den statsförfattning, Norge gaf sig 1814,
blir det nödvändigt att taga i betraktande 1) stiftarnes
personligheter; 2) den nära nog fullständiga frihet från
hvarje vare sig inre eller yttre påtryck, hvarunder de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
