Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Strindberg - X. Strindberg uppträder som fransk författare. — Trötthet på utlandet. — I Bayern. — Hemsöborna. — Skärkarlsliv. — Dramatiskt författarskap. — Fadren. — Kamraterna. — Fröken Julie. — Dramatiska reformförsök. — Fordringsägare och Paria. — Strindbergsteatern. — Spår av mystik i hans diktning. — Nietzschestämningar. — Tschandala. — I Havsbandet. — Strindberg tar avstånd från naturalismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I O 2 AUGUST STRINDBERG
intressanta uppsatser, sotn tydligen tillkommit under intryck av
de nya försök, som gjordes på Théälre libre i Paris: »Om
modernt drama och modern teater» (1889; tryckt i »Tryckt och
otryckt» I 1890), samt förordet till »Fröken Julie». Han vill, att
man skall gå bort från de stora dramerna med historiskt ämne,
kvarlevor från en tid, då teatern var skådeplatsen för- religiösa
och nationella festligheter. Det är dessa stycken, som göra, att
teatrarna föra en tynande tillvaro; som de äro dyra att
uppsätta, är det svårt för nya författare att komma upp på scenen.
Erfarenheten visar däremot, att varhelst en författare lätt
kunnat få sina stycken spelade, där har också uppstått en ny,
livskraftig dramatik. Att giva en bild ur livet i en akt utan
tillkrånglade intriger passar vår tid bättre; scenanordningarna
och maskeringen skola vara naturliga, dialogen friare,
karaktärsteckningen sammansattare. Det är ett psykologiskt drama
Strindberg tar till orda för, och karaktäristiskt nog önskar han
då också större enhet i tid och rum: icke dessa akter, mellan
vilka ett eller flera år förflutit. Även när han senare av mest
yttre skäl upptar det stora historiska skådespelet, söker han
gärna tillbaka till dessa små psykologiska dramer, vilka lågo
utmärkt för hans impressionistiska konst.
I förordet till »Fröken Julie» yttrar han bland annat: »Man
förebrådde nyligen mitt sorgespel »Fadren» att det var så
sorgligt, liksom om man fordrade muntra sorgespel. Man
ropar med pretention på livsglädjen, och teaterdirektörerna skriva
rekvisitioner på farser, liksom om livsglädjen låge i att vara
fånig och att rita av mänskor som om de vore alla behäftade
med danssjuka eller idiotism. Jag finner livsglädjen i livets
starka, grymma strider, och min njutning är att få veta något,
att få lära något.»
Strindberg skrev vid denna tid ytterligare två stycken av denna
art, nämligen Fordrhigsägare och Paria, skrivna det förra 1888,
det senare 1889, båda av mycket stark dramatisk verkan. I det
förra av dessa småstycken är det åter vampyrkvinnan, som spelar
huvudrollen. Hon ställes mellan tvänne män, sin föregående och
nuvarande man. Den förre avslöjar henne, den andre faller död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
