Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. U. Bååth - II. Biografiska data och utvecklingsgång. — Hans congenialitet med landskapet. — Tidigare författarskap. — Hans arbetssätt. — Hans dikter äro små tavlor. — Olika diktsamlingar. — Tillfällighetsdikter och fosterländska sånger. — Genremålningar och situationsbilder. — Landskapsbilder. — Slättens karaktär. — Episk diktning. — Slutkaraktäristik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
a. u. bååth
179
i åtskilliga av bilderna ur studentlivet. Den mest berömda är
kanske Studentuppasserskan med sin drastiska humor. Där är
estetikern, som skriver vers, men så slappt och håglöst, att ett
trevåningshus hinner resa sig utanför hans fönster, innan han
ännu är färdig med dikten (Verksamhet). Eller den gamle
över-liggaren, som sedan tjugu år dagligen stryker omkring på alla
gator och värdshus med sin hund. Det finns blott ett ställe,
där man aldrig sett honom gå ut och in. Och det är
universitetshuset (Trofasthet). Ofta är det två motsatser, som
belysa varandra. Motsatsen mellan stolta fraser och tyst arbete
(Hamnliv), mellan den gamles goda humör och sonens pessimism
(Sonen är student!), mellan fabriksarbetarna, som återvända till
arbetet efter middagen, och deras herrskap, som då tager sin
promenad (Middagspromenad), mellan vivören, som kommer hem
i morgonstunden, uttröttad efter nattens orgier, och möter
arbetarna, som tåga till sitt värv (Glädje).
Flera av dessa genremålningar bäras av medkänsla med
samhällets olycksbarn, de fattiga och förkomna. Dessa hans
dikter intaga en ställning mitt emellan Snoilskys sociala dikter
och Strindbergs uttalanden i dessa ämnen. Strindberg är djupt
patetisk, indignerad, fylld av harm och vrede över samhällets
orättvisor. Snoilsky ger däremot uttryck åt sin medkänsla,
men intet hat mot överklassen färgar hans diktning. Bååth
intager ungefär samma ställning som den senare, kanske med
ett inslag av Viktor Rydbergs humanitärt optimistiska
uppfattning av dessa problem. Endast någon gång formar sig dikten
till en hotfull profetia om en stundande social revolution som
i dikten Vid café du lac, där man ser överklassen försjunken i
njutning och vällevnad, arbetarna missnöjda och knotande:
Och kvällen var mörk och tyngande kvav.
Det kändes, som åska i luften låg.
Utan tvivel är det ingen tillfällighet, att i denna dikt, liksom i
flera andra liknande, scenen är förlagd till Köpenhamn. Det är
den danska radikalismen, som ligger bakom dessa stämningar.
Men det är mera typiskt, att han tager avstånd från hatet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
