Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturalismens utbredning - Naturalismens förhållande till realismen och liberalismen. — Radikalismens genombrott. — Motstånd i tidningspressen. — Wirsén och åttiotalet. — Rydbergs och Snoilskys förhållande till åttiotalet. — Vetenskaperna. — Utilisterna: Anton Nyström, Hjalmar Öhrvall, Knut Wicksell. — Verdandi. — Sedlighetsdiskussionen. — Verdandis verksamhet. — Festen för Brandes. — Verdandis betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3o8
naturalismens utbredning
en klyfta, som icke kunde fyllas. Disharmonisk till hela sin
läggning, utstött och utblottad drogs han själv ner i virvlarna
och gick under. Men när rörelsen nästa gång svallade upp,
brötos fördämningarna. Strindberg gick i spetsen, och han var
icke längre en ensam. Han var »tjänstekvinnans son», och
bakom honom stod en ny samhällsklass med unga krafter och
unga ideal. Och nära ett halvt sekel av europeiskt
vetenskapligt arbete hade lagt en ny grund för utvecklingstanken, för
framtidsdrömmen, för de sociala reformerna. Icke minst bars
rörelsen denna gång framåt av det stigande välstånd och det
ekonomiska uppsving, som från mitten av sjuttiotalet fortgingo
ända fram till sekelskiftet med undantag för en eller annan
mindre kris. Sverige tillväxte under dessa år i folkmängd,
jordbruket höjdes, och handeln ökades. Det började uppväxa
en inhemsk storindustri, och denna materiella kultur kunde utlösa
sig i stegrad andlig verksamhet. De moderna
kommunikationsmedlen börja också på sjuttiotalet göra sin stora insats, och de
ha spelat en mycket viktig roll i det andliga idéutbytet. Sverige,
ehuru ännu ett av de mest isolerade landen i Europa, knöts
vid denna tid närmare till kontinenten.
I viss mån kan naturalismen betraktas som en fortsättning
av den kamp mellan liberalism och konservatism, som börjat
omkring 1830 och som fått en avslutning med
representationsförändringens genomförande. Men denna strid hade varit av
rent politisk art, och efter representationsreformen rörde sig
riksdagsarbetet under ett par decennier endast om för övrigt
högst viktiga materiella reformer. »De stora frågorna», de
sociala och religiösa problemen, som i litteraturen så tydligt
avspegla en mänsklighet i nöd, lågo helt nere. Först på
åttiotalet kommo de upp, framförda av litteraturens män, och
o
trängde sig in i den praktiska politiken. Åttiotalet är de
religiösa krisernas tid. Överallt i romanerna, i författarnas
självbekännelser kunna vi höra ekot av de strider och tvivel, de
bittra själslidanden, som det religiösa frigörelsearbetet kostat
denna generation. Det vimlar i denna tids skrifter av angrepp
mot konfirmationen, vigselformuläret, prästeden, mot alla de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
