- Project Runeberg -  Regnbågens dal /
20

(1927) [MARC] Author: Lucy Maud Montgomery Translator: Karin Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. En trevlig skvallerstund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Nej. De ämnar göra en resa till Japan och blir
troligen borta ett helt år. Owens nya roman skall tilldraga
sig delvis i Japan. Det här blir den första sommaren, som
den kära gamla drömstugan kommer att stå tom, sedan vi
flyttade därifrån.

— Jag skulle mena, att Owen Ford borde kunna hitta
på tillräckligt mycket här i Kanada att skriva om utan
att behöva dra sin hustru och sina oskyldiga barn bort till
ett hedniskt land som Japan, brummade fröken Cornelia.
»Boken om livet» är det bästa han nån’sin skrivit, och allt
det, som händer och sker i den, har han hämtat inte längre
bort än här hemma i Fyra vindars hamn.

— Men det mesta av det stoffet hade han fått av
kapten Jim. Och han åter hade samlat ihop det över hela
världen. Jag tycker i alla fall, att Owens böcker är
utmärkta.

— Ja vars, de är nog inte så oävna i sitt slag. Jag
har föresatt mig, att jag ska läsa varenda bok han
skriver, fast eljest har jag ju den principen, kära Anne, att
läsning är ett fasligt slöseri med en tid, som kunde
användas vida bättre. Jag ska minsann ta och skriva till honom
vad jag tänker om det här japanska påhittet. Vill han,
att Kenneth och Persis ska bli omvända till den hedniska
läran? Så’nt har man sett förr, när själarna inte varit
tillräckligt befästa i tron.

Med denna högtidliga utfästelse reste sig fröken
Cornelia för att säga farväl. Susan gick för att lägga Rilla,
och Anne satt kvar på verandatrappan under de nu
framtindrande stjärnorna, tänkte tillbaka på gamla vackra
minnen och upptäckte för väl hundrade gången hur vackert
den stigande månen göt sin glans över Fyra vindars
hamn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:19:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mlmregn/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free