- Project Runeberg -  Regnbågens dal /
200

(1927) [MARC] Author: Lucy Maud Montgomery Translator: Karin Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Det omöjliga ordet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

XXI.

Det omöjliga ordet.



Pastor Meredith vandrade tankfullt en vinterkväll
under Regnbågsdalens rimfrostklädda trädkronor. De
snötäckta sluttningarna på ömse sidor glittrade i det kalla
månskenet. Varje liten gran eller fura i den långsträckta
dalen blev som ett tonande instrument, som brusade dovt,
när vinden drog fram och grep i dess strängar. Barnen
från prästgården och barnen från Ingleside togo sats högt
uppifrån sluttningen, sprungo utför den och åkte kana över
tjärnens tunna, glittrande istäcke. De hade gränslöst
roligt, och deras glada röster och ännu gladare skratt ekade
upp och ned i dalen och drog bort som ett sakta klingande
genljud mellan trädstammarna. Till höger tindrade ljusen
från Ingleside genom lönndungen med det vänligt
inbjudande sken, som alltid tyckes utgå från ett hem, där vi
veta, att vänlighet och trevnad äro bofasta och en hjärtlig
välkomsthälsning beskäres envar, som träder över dess
tröskel.

Pastor Meredith tyckte mycket om att då och då
tillbringa en kväll under småprat med doktor Blythe
framför drivvedsbrasan på den öppna härden, där Inglesides
ryktbara porslinshundar oavlåtligt höllo vakt såsom höves
trofasta husgudar. Men i afton såg han ej åt det hållet.
Mycket längre bort, ovanför skogssluttningen i väster,
tindrade en mera lockande stjärna. Pastorn var stadd på
vandring till Rosemary West, och det var hans avsikt att
säga henne någonting, som så småningom spirat upp i hans
hjärta alltsedan deras första möte och slagit ut i full blom
just den kvällen, då Faith i så livliga ordalag uttryckt sin
beundran för Rosemary.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:19:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mlmregn/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free