Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Luther om den heliga skrift: dess auktoritet och värde m. m. - I. Bibelns gudomliga ursprung och auktoritet enligt Luther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
över Bibelns olika böcker med levande, praktiskt innehåll,
som han under sin långa bana som universitetslärare i
Wittenberg höll och som han även till stor del lät utgiva
i skrift och som därför ännu i dag finnas tillgängliga.
Jag vill endast konstatera, att några bibelkritiska tankar
i modern mening, ej i dessa föreläsningar göra sig gällande.
Som ett enfaldigt barn tror han på den Heliga Skrifts
ofelbarhet och gudomliga ursprung, och han söker blott
att med ett ödmjukt och bedjande sinne framställa
dess heliga innehåll på ett för studenterna fattbart och
välsignelsebringande sätt.
Den allra största tjänst, som han genom sin teologiska
lärdom och sin innerliga tro på Gud fick göra hela den
kristna kyrkan, var otvivelaktigt hans utomordentligt
välutförda översättning till tyska språket av
Bibeln. Denna översättning har varit till en oöverskådlig
välsignelse för den protestantiska kristenheten alltsedan
och har i större eller mindre utsträckning legat till grund
för alla de protestantiska ländernas bibelöversättningar och
indirekt för massor av bibelöversättningar, som genom
den protestantiska missionen utförts i hednaländerna
världen runt. Det var genom att bibelordet kom in i Luthers
eget hjärta såsom ett levande och livgivande ord, som
han mer än de flesta förstod att få fram Bibelns verkliga
andliga innehåll och mening, utan att han därför på något
sätt våldförde sig på textens rent språkliga betydelse. Han
förstod genom livets Ande, som var i honom, att, såsom
Paulus säger, framställa de andliga tingen, icke med
sådana ord allena, som den mänskliga visdomen lär oss,
utan med sådana ord, som Anden lär oss, så att vi
förbinda andligt med andligt.[1] Mot denna regel torde det
hava syndats ganska mycket i vår tids modernaste
bibelöversättningar i den s. k. lutherska kyrkan. Professorsvisdom
utan Andens himmelska smörjelse kan icke ge den kristna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
