Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- I. Luther om den heliga skrift: dess auktoritet och värde m. m.
- I. Bibelns gudomliga ursprung och auktoritet enligt Luther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och i andra länder, hava begåvade förnuftsmänniskor förstått
att innästla sig och till och med komma fram till ledande
platser, vilka dock förvända Guds ord och förneka Bibelns
gudomliga auktoritet och ofelbarhet. Jag läste nyss ett
uttalande av en predikant, som genomgått en av de kristna
samfundens i vårt land predikantskolor, där moderna
teologers arbeten användas som läroböcker, vilken fruktansvärt
ruinerande verkan i andligt avseende en sådan läsning kan
medföra. Må Herren i denna tid bevara sitt folk i den
enfaldiga troheten mot Kristus och mot Hans dyra evangelium!
*
Vi vilja till sist beröra ett förhållande hos Luther, som
gjort, att även teologer av den art, som vi här senast
framställt, understundom vilja åberopa sig på honom, när det
gäller deras fria ställning till Bibeln. Sålunda åberopade
nyss en svensk teolog Luthers ord om att det icke vore
rådligt att handla mot samvetet[1] med avseende på en
prästman, som fått varning av sitt domkapitel med anledning av
att han ej läst den i kyrkan brukliga apostoliska
trosbekännelsen. Som vi förstå, tror en fullt modern teolog icke på
någon sats i andra artikeln i denna trosbekännelse mer än:
»pinad under Pontius Pilatus, korsfäst, död och begraven».
Allt annat strider emot den moderna bibeluppfattningen.
Utan att samvetet såras anse sig en del sådana präster och
teologer berättigade att lära tvärtemot den kyrkas lära och
bekännelse, vars tjänare de äro. Men om de anklagas för
sina falska läror, bliva de mycket indignerade och mena,
att man övar samvetstvång gentemot dem. Och det
besynnerliga är, att de till och med ha mod, för att icke säga
fräckhet, att åberopa sig på Luther, vars fasta, orubbliga
bibeltro dock knappast kan vara för dessa teologer okänd.
Om deras samvete vore vaket på ett rätt sätt, borde de,
[1] Luther säger, som vi veta: »mot Guds ord och samvetet».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 21 01:10:52 2020
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
http://runeberg.org/mlodhs/0050.html
