Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Luthers lära om rättfärdiggörelsen genom tron - I. Den katolska kyrkans rättfärdiggörelselära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
Som man ansåg, att alla kristna tillhopa utgjorde en andlig
kropp, kunde även den ene utföra penitens i den andres
ställe. Sålunda kunde en rik person leja en eller flera fattiga
att fasta eller göra pilgrimsfärder i hans ställe. Det är
också genom denna framställning om de kristnas inbördes
gemenskap, som man utbildade den läran, att man kunde
genom vissa, goda gärningar, särskilt läsandet av mässor,
befria avlidna ur den s. k. skärselden.
Det blev även redan tidigt i kyrkans historia stadgat, att
vissa brott kunde försonas med böter och att vissa
gottgörel-ser och ådömda botövningar kunde ersättas med penningar,
särskilt med gåvor till kyrkliga eller välgörande ändamål.
Denna praxis gav upphovet till den s. k. avlat e n, vilken
sålunda ursprungligen bestod i ett efterskänkande mot en
viss avgift i penningar av någon ådömd botövning, sålunda
av något timligt straff, som man för sin synd blivit ådömd.
Meningen med avlaten var sålunda från början icke
egentligen, att man skulle erhålla syndaförlåtelse för penningar,
man endast avsåg att utbyta det timliga straff, som för vissa
synder och begångna brott blivit ådömda, mot gottgörelse
i penningar. Kyrkan ville alltfort göra gällande, att sann
syndaånger skulle vara villkoret för erhållandet av
iavlös-ning och sålunda för undfående utav syndernas förlåtelse.
Till bo ten hörde nämligen, enligt kyrkans lära, tre ting:
en inre botfärdig sinnesförfattning,
syndabekännelse inför prästen och
tillfyllestgörelse genom goda verk. Men hela biktinstitutionen
urartade mer och mer till att bliva ett slags kyrkligt institut,
där människorna genom egna verk kunde vinna
syndaförlåtelsen. Och då man alltmer började övergå till den praxisen
att stadga vissa bötesbelopp såsom gottgörelse för begångna
brott och synder, så uppstod därigenom en allt grövre och
allt mer förargelseväckande handel med syndernas förlåtelse.
Prästerna gjorde sig själva till att börja med stor vinst genom
att i egen ficka stoppa dessa penningar, som blivit ådömda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
