- Project Runeberg -  Martin Luther om den heliga skrift, rättfärdiggörelse genom tron, helgelse och goda gärningar /
88

(1937) [MARC] Author: Gustaf Emil Söderholm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Luthers lära om rättfärdiggörelsen genom tron - II. Den bibliska och lutherska rättfärdiggörelseläran

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

88

med allt edert görande och vetande, med vad I ären, huru
många, huru stora, huru höga och huru heliga I än ären. Ja,
lian förskräcker och fördömer dem allra mest, som gå fram
i sin egen helighet och som icke tillstå, att de äro syndare
eller behöva göra bättring. Just mot sådana skall denna
predikan om bättring allra starkast framträda och liksom
med ett åskslag slå allt till marken, ja, stöta till helvetet
och förtappeisen allt, som är säkert och förmätet och som
icke känner sitt elände och Guds vrede, Ty för dessa är
boten allra mest nödvändig.»

Det har ju varit mycket tvist om denna lära om Guds
vrede, och många hava., såsom vi veta, ansett, att den icke
kan låta förena sig med den andra sidan av Guds väsen,
nämligen kärleken,. Guds ord vittnar ju lika tydligt om
Guds eviga kärlek till människorna, långt innan människan
kom i rätt ställning till Gud genom frälsningen i Kristus.
»Så älskade Gud världen», säger ju Jesus. Han älskade den
syndiga och orena världen så, att Han utgav sin enfödde
Son. Guds eviga kärlek fann på en utväg till den1 fallna
människans räddning och återförening med Gud, och det
var försoningen i Kristus. Det var i Guds eviga kärleks
rådslut, som denna underbara väg till Gud genom Jesu
offerdöd blev utstakad och beslutad,

Luther var icke okunnig härom eller försummade att
beprisa deri Guds kärlek, som uppenbarades1 i Sonens sändande.
Sålunda säger han på ètt ställe: »Vad är väl då orsaken, att
Han giver oss detta? Och vad är det, som beveker Honom
därtill? Intet annat än idel, outsäglig kärlek. Ty Han giver
icke därför, att Han är skyldig och pliktig att så göra, eller
därför, att någon har bett eller anhållit därom, titan Han
förlåter av sin egen godhet såsom en sådan herre, som
gärna giver och har sin lust och fröjd därav, att han giver
alldeles för intet utan all ansökan från vår sida.»

Som emellertid Gud var och är den helige och rättfärdige,
kan intet annat än Guds vrede och dom drabba syndaren, så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:10:52 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mlodhs/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free