- Project Runeberg -  Martin Luther om den heliga skrift, rättfärdiggörelse genom tron, helgelse och goda gärningar /
143

(1937) [MARC] Author: Gustaf Emil Söderholm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Luthers lära om helgelse och goda gärningar - II. Luthers lära om goda gärningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

143

kärlek går in i ett arbete av den friaste tjänstvillighet, i
vilken iden, själv ägande nog och övernog i sin trosfullhet och
rikedom, för intet och av fri vilja tjänar nästan.

Så, när Paulus lärt filipperna, huru rika de äro genom
tron på Kristus, varigenom de erhållit allt, undervisar han
dem vidare och säger (Fil. 2:1—4): ’Finnes någon
förmaning i Kristus, finnes; någon kärlekens tröst, finnes någon
Andens gemenskap, så gören min glädje fullkommen,
därigenom att I ären ens till sinnes, uppfyllda av samma kärlek,
endräktiga, liksinnade, så att intet sker av partisinne eller
av begär efter fåfäng" ära, utan så att den ene i ödmjukhet
aktar den andre högre än sig själv. Och sen icke var och en
på sitt eget bästa, utan var och en på andras.’ Här se vi
klart, hur aposteln för de kristnas liv uppställer den regeln,
att alla våra gärningar böra inriktas på att befordra andras
väl, enär en var är så övermåttan rik genom sin tro, att han
har alla andra gärningar och hela sitt liv till övers för att
med dem alv fri välvilja tjäna och göra väl mot sin nästa.

I detta syfte framställer han Kristus såsom ett exempel
och säger (Fil. 2:5—8): ’Våren så till sinnes, som Kristus
Jesus var, vilken, då Han var i Guds skepnad, icke aktade
såsom ett rov att vara jämlik Gud, utan utblottade sig själv
och antog en tjänares skepnad och vart lik människor och i
åthävor funnen såsom en människa och vart lydig intill
döden.’ Men detta i högsta måtto hälsosamma ord av aposteln
har för oss blivit fördunklat av dessa, som totalt missförstått
de apostoliska uttrycken: ’Guds skepnad’, ’en tjänares
skepnad’, ’åthävor’, ’likhet med människor’ och överflyttat dem
på den gudomliga och den mänskliga naturen — under det
Paulus vill säga följande. Ehuru Kristus till fullo ägde
Guds skepnad och hade allt gott i överflöd, så att Han
icke behövde utföra någon g-ärning eller genomgå något
lidande för att bli rättfärdig och salig — Han ägde ju allt
detta redan från begynnelsen — så blev Han likväl icke
uppblåst därav, ej heller förhävde Han sig och tillvällade sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:10:52 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mlodhs/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free