Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OCR E8-S1NDIBAD, HÄDARE*.
25
samma tvärt af. Derefter hemtade han ett långt spett, hvilket han stack
igenom hans strupe, sålunda trädande honom upp derpå. Sedan gjorde
han upp en väldig eldbrasa och hOll öfver denna spettet, hvarpå han trädt
skepparen, hvilken han vände rundt omkring öfver de glödande kolen,
tilldess. hans kött blifvit fullkomligt genomstekt; då tog han honom ifrån
elden, lade honom framför sig, skiljde hans leder åt, som man brukar
plocka sönder en kyckling, slet sönder hans kött med sina naglar och började
Sta deraf. Så fortfor han, tilldess han hade uppätit allt köttet och
afgna-git benen, hvilka han sedan kastade på högen till de andra. Ännu satt
han stilla en stund, men vräkte sig derpå omkull och insomnade på
sten-banken, medan det lät i hans strupe som det låter i strupen på ett lamm
eller annat <jur, när det slagtas; och han sof oafbrutet ända till
morgonen, då han gick sina förde.
Så snart vi blifvit öfVertygade derom, att resen var långt borta ifrån
oss, böljade vi beklaga oss för hvarandra och sade under strida tårar: «
att vi hade drunknat uti hafvet, eller att aporna hade rifvit oss ilyäl, ty
detta skulle varit bättre än att bli stekta på glödande kol! Vid Allah,detta
dödssätt är ett skändligt dödssätt! Men hvad Gud vill, det sker, och det
linnes ingen kraft eller magt annat än hos Gud, den Högste, den Störste.
Vi dö uti elände, och ingen vet af oss, och det finnes för oss ingen
möjlighet att undkomma från detta ställe. — Derpå stodo vi upp och gingo
omkring på ön för att uppsöka ett ställe, der vi skulle kunna gömma oss,
eller hvarifrån vi skulle kunna fly; men det tycktes oss lättare att dö än att
bli stekta öfver sagta eld. Imellertid funno vi q’ något ställe, der vi skulle
kunnat gömma oss; utan mörkret öfverraskade oss dessförinan. Derföre
vSnde vi tillbaka till palatset, och sutto der en stund nästan
förstenade af fruktan. Si! då darrade jorden under oss, och resen nalkades
samt stod inom kort midt ibland oss. Han började återigen vända på oss,
den ena efter den andra, likasom förra gången, och känna på oss, tilldess
ban åter fann en, som föll honom i smaken; denne grep han och
hand-terade honom på samma sätt som han dagen förut behandlat skepparen.
Han stekte och åt upp honom, men lade sig derefter på stenbänken och
sof hela natten rosslande och snarkande; men när det blef dager, stod
han upp och gick, lemnande oss qvar. Då samlade vi oss åter,
beklagade oss och yttrade den ena till den andra: vid Allah, om vi störta oss
i hafvet och drunkna der, så skall detta vara bättre fin att dö i eld, ty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
