- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / V. Bandet /
38

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

38

BERÅTTELSEIf OM ES-SINDIBAD, SJÖFARAREN,

när hans vezir såg, att jag hade förfärdigat en sadel, begärde han
likaledes en sådan af mig, och jag förfärdigade en sadel äfven åt honom.
Alla rikets stoje och dess högt uppsatte män önskade sig likaledes sadlar,
och jag förfärdigade sådana. ’ Jag lärde timmermannen, huru han skulle
forfärdiga sadelställningen, och smeden, huru han skulle smida
stigbyglarna, och vi arbetade tillsammans i detta yrke samt försålde våra sadlar
åt de rike och högt uppsatte. På detta sätt förljenade jag ansenlig
förmögenhet, kom i stort anseende hos folket och blef högeligen omtyckt
af alla.

Jag fortfor att stå i högt anseende hos konungen, hans tjenare, de
förnämsta männen i landet och rikets förnämligaste; men en dag, då jag
satt med konungen i största heder och lycksalighet, sade han till mig:
vet, du man, att du blifvit ansedd och hedrad ibland oss och blifvit
såsom en af oss, så att vi ej kunna skiljas ifrån dig eller tillåta dig att
resa bort från denna vår stad; derföre önskar jag af dig, att du gör mig
till viljes uti en sak och icke föraktar det, som jag ämnar säga. Jag
sade: hvad önskar du af mig, o konung? Jag ämnar icke förakta det,
som du skall säga, eftersom du ådagalagt godhet, välvilja och
välgörenhet emot mig, samt (prisad vare Gud!) jag blifvit en af dina tjenare. —
Han svarade: jag önskar förmäla dig bland oss med en skön, täck och
behaglig hustru, som eger både skönhet och rikedom, och du skall
hädanefter vistas hos oss, ja, jag skall låta dig bo hos mig uti mitt palats;
sätt dig derföre icke emot min önskan och förkasta icke det, som jag
säger dig! Men när jag hörde konungens ord, blef jag förlägen och satt
tyst, utan att svara honom, så stor var min förlägenhet. Då sade han:
hvarföre svarar du mig icke, min son? Men jag svarade: herre, det
tillhör dig att befalla, o tidens konung! Då sände han genast efter kadfn
och vittnen samt förmälde mig i samma stund med ett fruntimmer af
högt stånd och ädel börd, som egde stor rikedom och förvånande
skönhet, samt innehade hus och jordegendomar af högt värde. Åt mig skänkte
han ett stort och vackert hus, som stod afskildt från alla andra, gaf mig
genare och andra underhafvande samt försåg mig med aflöning och
underhåll. Så kom jag i ett tillstånd af största sällhet och lycksalighet
samt förglömde alla de bekymmer, sorger och motgångar, som träffat mig;
och jag sade vid mig sjelf: när jag begifver mig på resa till mitt
fädernesland, skall jag taga henne med mig. Men hvarje händelse, som en-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:21:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/5/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free