- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / V. Bandet /
37

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OCH ES-S1NDIBAD, BAKA HEN.

37

mig att sitta ned hos sig. Jag satte mig ned, och han befallde, att mat
skulle inbäras, hvilket genast skedde; jag spisade deraf, tilldess jag
blifvit mätt, tvådde mina händer och uppsände tacksägelser för Guds nåd
(Hans namn vare prisadtl), lofvande Honom och upphöjande Honom.
Derpå lemnade jag konungen och fördref tiden med att se mig om uti
hans stad; och si! det var en blomstrande stad, med talrika invånare
och mycken rikedom, der det fanns öfverflöd på födoämnen, på bazarer
och varor, på säljare och köpare.

Jag hade allt skäl att vara belåten med min ankomst till denna stad,
och mitt lyerta frejdades; jag skaffade mig bekantskaper bland stadens
invånare samt blef af dem och deras konung upphöjd och hedrad framför
allt folket i hans rike och alla de högt uppsatta männen i hans
hufvudstad. Jag såg, att alla män i denna stad, både stora och små, voro
ypperliga ryttare och hade förträffliga hästar, men aldrig nyttjade sadel;
detta föll mig underligt före, och jag sade till konungen: hvarföre, o min
herre, rider du icke med sadel, hvilken dock erbjuder mycken lättnad för
ryttaren och ökar hans krafter? Han sade: hvad vill det säga, en sadel?
Det är någonting, som vi aldrig hafva sett uti vår lifstid, och hvarpå vi
aldrig ridit. — Jag återtog: vill du tillåta mig att åt dig förfärdiga
en sadel, att du måtte rida derpå och erfara beqvämligheten af en
sådan? Han svarade: gör det! Jag fortsatte: låt mig först och främst
erhålla något slüjdvirke; och han gaf befallning om att man skulle hålla
mig till handa allt hvad jag behöfde. Derpå hörde jag mig om efter en
konsterfaren timmerman, och hos honom satte jag mig samt lärde honom,
huru en sadel skulle byggas och förfärdigas. Dernäst skaffade jag mig
ulL, hvilken jag kardade och beredde till filt, samt beklädde derefter
sadeln med läder, som jag fernissade. Vidare satte jag vid sadeln fast de
behöfliga gjordarna och remmarna, lät så kalla en smed och beskref för
honom, huru stigbyglar skulle fortuas. Han förfärdigade ett par
förträfflig stigbyglar, hvilka jag filade och försåg med förtenning. Slutligen
prydde jag sadeln med silkesfransar, och när allt var i ordning, stod jag
upp, lät hemta en af konungens bästa hästar, lade sadeln på honom
spànde stigbyglarna fast, betslade honom och förde honom fram till
konungen, som fann bekag i mitt arbete och var nöjd dermed. Han tackade
satte sig upp och var högeligen belåten med sadeln; mig gaf han
«n dyrbar skänk till belöning för den tjenst, sam jag gjort honom. Men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:21:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/5/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free