- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / V. Bandet /
44

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

44

BERÄTTELSEN OM E8-S1ND1BAB, SJÖFARAREN,

sprang med detsamma i handen utefter hafsstranden, svängande det öfver
mitt hufvud, tilldess skeppsfolket blef detsamma varse och fick sigte på
mig sjelf öfverst på bergstoppen. De närmade sig till mig, hörde min
röst och sände till mig en båt med manskap ifrån skeppet; men när de
kommit närmare, sade de till mig: hvem är du, och af hvilken anledning
uppehåller du dig på detta ställe, och huru har du kommit till detta berg,
ty aldrig i vårt lif hafva vi sett någon, som kunnat komma dit? Jag
svarade: jag Är en köpman. Det skepp, på hvilket jag befann mig, blef
sönderslaget af stormen; men jag räddade mig sjelf på en planka, tillika
med min egemjoin, och Gud förunnade mig sin nåd, att jag genom min
klokhet och mina ansträngningar efter långvarigt kämpande kom i land
här med min egendom. Då läto de mig stiga ned till sig i båten och
förde ombord på densamma allt, hvad jag tagit ifrån grottan och inlagt
i de dödas kläder, hvarefter de rodde ut med mig till skeppet, på hvilket
jag blef upptagen med all min egendom och ställd inför skepparen. Och
han sade till mig: du man, huru kom du till detta ställe, sotn är ett
stort berg, med en stor stad bakom sig? Hela min lifstid har jag seglat
på detta haf och farit utmed detta berg; men aldrig har jag der sett
någonting annat än vilda c|jur och foglar. — Jag svarade honom: jag är
en köpman. Jag befann mig om b/!>rd på ett stort skepp, som led
skeppsbrott, och alla mina varor, hvilka bestodo af dessa tyger och kläder, som
du ser, kommo i vattnet; men jag lyckades få dem upp på en stor planka,
en af plankorna till skeppet, och ödet samt lyckan bistodo mig, så att
jag kom i land på detta berg, der jag väntat på någon, som skulle segla
förbi och befria mig. — Men jag vaktade mig för att berätta dem allt
det, som händt mig uti staden och i grottan, ty jag befarade, att någon
af stadens folk skulle vara ibland dem på skeppet. Derpå framtog jag
och förärade åt skeppets egare en ansenlig del af min egendom och sade
till honom: o min herre, du har varit verktyget för min befrielse ifrån
detta berg, derföre skall du af mig mottaga detta som en belöning för
det goda, som du bevisat mig. Han ville dock icke mottaga det af mig,
utan sade: vi taga ingenting emot af någon, utan när vi se någon
skeppsbruten på kusten af hafvet, eller på en ö, så taga vi honom till oss
samt gifva honom mat och dryck, och, om han är naken, så kläda vi
honom; men när vi anlända till den säkra hamnen, så gifva vi honom
något af vår egendom till gåfva samt behandla honom med godhet och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:21:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/5/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free