- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / V. Bandet /
58

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

18 BERÅTTKIJBn OM E8-SWPIBAD, SJÖFABAKBH,

Störste! — En kort tid stadnade jag ännu qvar, men stod derefter upp
och gräfde åt jnig syeif en djup graf på hafsstranden, dervid tankande:
nSr jag blir qjuk och vet, att döden skali komma, skall jag ligga aug
ned i denna graf och dö deri; men vinden skall drifva sand öfver mig
och öfverhötja mig; på detta satt skall jag ändock bli begrafven. Jag
utfor derefter i förebråelser mot mig sjelf för min enfald att öfvergifva
mitt land och min stad samt resa till främmande länder, ehuru jag redan
lidit så mycket på mina föregåendejesor, och icke kunnat förrätta någon
sådan, utan att under hvaije sednare resa utstå faror och vedervärdigheter,
mer förfärliga och mer svåra att öfvervinna Sn de, som drabbat mig på
den nästföregående. Jag trodde ftillt och fäst, att jag denna gång
omöjligen skulle komma undan och rädda mitt lif; jag ångrade, att jag
företagit mig denna resa, och återvändt till ett med sådana faror förbundet
lefnadssätt, ehuru jag icke saknade rikedom, ntan egde skatter i sådaot
öfverflöd, alt jag omöjligen kunde använda ens hälften deraf ander min
återstående lefnad, ty jag egde tillräckligt och mer än tillräckligt för mitt
behof.

Derpå började jag öfverlägga med mig sjelf och tänkte: denna flod
måste hafva en begynnelse och ett slut, och det är troligt, att kan
flyter till ett bebodt land. Det bästa, som jag kan företaga mig, är
sannolikt att förfärdiga en liten flottbro af den storlek, att jag kan sitta derpå;
denna flottbro skall jag sätta st> i floden och fötøa med densamma. Om
allt går väl, så är jag räddad och har kommit undan med tillstädjelse af
Gud (Hans namn vare upphöjdt!)-, finner jag ock icke någon möjlighet
att komma undan, så skall det bli mig bättre «tt dö uti floden än bir
på detta ställe. ■— Och jag sackade för mig sjelf, vid det jag sålunda
tänkte. Derefter stod jag tipp och samlade virke af de trfld, som fonnos
på ön, af både Sanfi- och Kanrøri-aloeträd; nere vid hafsstranden band
jag ihop detta virke med rep från de strandade skeppen, och lade sedan
några plankor öfver de sålunda hopsatta bottenstockarna till flottbron. Denna
gjorde jag icke fullt så bred som floden var och band allt virket deri
stadigt tillhopa; derpå samlade jag en hel hop af de handelsvaror, de
ädelstenar och stora perlor, «om fljnoos på ön, tillika med något af den
förträffliga rå ambran, och lade detta på flottbron, icke förglünrøiandes de
liftmedel, «om jag ännu hade i behåll. När allt detta var gjordt, satte jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:21:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/5/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free