- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / V. Bandet /
101

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bebAttelben om djudar.

101

floden, kastade ut sitt nät första gången och den andra samt den tredje
och flyttade sig litet imellan; dermed fortfor han ända till tiden för
aftonbönen, men ingenting föll på hans lott, utan tog han upp sitt nät och
gick derifråo bedröfvad. Hans hemväg ledde förbi bagaren, och så snart
Djudar kom fram till denne, blef bagaren honom varse, räknade upp åt
honom bröd och penningar, likasom dagen förut, och sade till honom:
kom, tag och gack! Om du ingenting fått i dag, får du väl i morgon.
— Djudar började ursaka sig för det han icke kunde betala; men
bagaren sade till honom: gack! Det behöfves ingen ursäkt. Om du fatt
någonting, så skulle du haft det med dig; men när jag såg dig tomhänd,
så förstod jag, att du ingenting fått; skulle du också i morgon ingenting
få, så kom ändock, hemta bröd och låt ingen falsk blygsel afhålla dig!
Du skall nog fa anstånd. — På tredje dagen gick han ifrån till
ända till tiden för aftonbönen; men ingen fisk lyckades lian fånga. Han
begaf sig till bagaren och fick af honom både bröd och penningar. Men
på detta sätt fortfor han under en tid af $ju dagar.

Då blef han bedröfvad i sitt sinne och sade vid sig sjelf: i dag skall
du gå till ^jön Karun. När han kommit dit, redde han sig till att kasta
ut sitt nät och var fullt sysselsatt dermed, då till honom nalkades en
Maghrabin *), ridande på en mula och klädd i en praktfull drägt; mulan
bar derjemte ett par broderade sadelpåsar, och hela hennes sadelmundering
var prydd med broderier. Maghrabinen hoppade ned ifrån mulans rygg och
sade: frid vare dig, o Djudar, Omars son! Djudar svarade: äfven dig
vare frid, o min herre pilgrim! Maghrabinen fortfor: o Djudar, jag har
någonting åt dig att uträtta; och om du efterkommer min önskan, så skall
allt gå dig väl i hand, så skall du få bli min bolagsman och sköta mina
handelsangelägenheter åt mig. Djudar återtog: o min herre pilgrim, säg
mig hvad du önskar, så skall jag lyda dig; jag vill mot dig ingenting
invända. Sade Maghrabinen till honom: uppläs första kapitlet af Korftn!
Djudar gjorde så. Derefter framtog Maghrabinen och gaf honom ett
silkessnöre samt sade till honom: bind mina händer på min rygg, men drag
hårdt åt snöret; sedan skall du kasta mig uti sjön och stadna qvar vid.
stranden en stund; om du då ser mig sträcka mina händer upp ur
vattnet och lyfta dem högt upp, inan det öfriga af min kropp synes, så skall

*) Si krita* Invånarne i Bl-Mågbrib, norra Afrika vester at från Egypten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:21:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/5/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free