Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEBiTTKUKN OM BJUDA*.
10»
att otur sadel påsen framtaga alla de fyra och tjugo maträtterna, som ban
hade uppräknat; och Djudar satt stum af förvåning. Derefter sade
Maghrabinen till honom: ät nu, du fattige man! Men Djudar sade: o min
herre, har du uti denoa sadelpåse ett helt kok med kockar och allt?
Maghrabinen log och svarade: sadelpåsen är förtrollad och haren tjenare; om
vi hvaqe timma skulle begära tusende rätter, så skulle tjenaren anskaffa
dem och reda dem till på ögonblicket. Huru förträfflig är icke denna
sadelpåse! utropade Djudar. De spisade nu, tilldess de blifvit mätta; men
det, som öfver blef, kastade de på marken; Maghrabinen lade de tomma
faten ned i påsen igen, förde sin hand dit ned och tog upp en kanna;
de drucko, förrättade (vägningen, läste bönen och lade kannan tillbaka uti
påsen. Maghrabinen lade nu de bägge små askarna uti sadelpåsen, kastade
upp denna på mulan, satte sig upp på henne och sade: sitt upp,såskola
vi fortsåtta resan! Derpå sade han: o Djudar, vet du, huru långt vi rest
från Kairo till detta ställe? Djudar svarade: ney, vid Allah, det vet jag
icke. Maghrabinen svarade: vi hafva redan tillryggalagt en hel månads
ftrd. — Huru har det tillgått? — frågade Djudar. — Svarade Maghrabinen:
vet, o Djudar, att mulan under oss är en ande, och att hon på en dag
kan tillryggalägga ett helt års resa; men för din skull har hon gått lång*
samt. — De fortsatte nu färden till solens nedgång, och när de stadnade
på aftonen, tog Maghrabinen fram aftonmåltiden ur sadelpåsen, ur hvilken
ban likaledes framskaffade frukosten följande dag. På detta sätt fortfor
det i fyra dagar; de redo ända ti|l midnatten, då de sytto af och hvilade
öfver natten, men fortsatte färden morgonen derpå; och allt, som Djudar
önskade, begärde han af Maghrabinen, som tog fram det åt honom ur
sadelpåsen. Men på femte dagen anlände: de till FAs och Miknås.
De gingo in uti staden, och när de kommit derin, helsade alla, som
mötte Maghrabinen, på hoijom och kysste hans hand. Så färdades de framåt,
tilldess han kom till en port, på hvilken han bultade; porten öppnades,
och deri visade sig en jungfru, skön såsom månen, till hvilken hanpadQt
o Rahmeh*), min dotter, öppna paviljongen för qss. Hon svarade: vid
mitt hufvud och mitt öga, o ,fader! Hon började gå och rörde sig framåt
med sådant behag, att Djudar förtjustes och sade: hon är sannerligen en
konungadotter. Jungfrun öppnade nu paviljongen, Maghrabinen tog sadel-
’) Betyder: agåfn sf Gudi nid.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
