Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B8RA7TK14X3 OM OJfJJMM-
tade han härda arbeten, sådana man lägger på fångar och slafvar, under ett
helt års tid. — Så förhöll det sig med Djudar.
När hans bägge bröder stodo upp på morgonen, gingo de in till sin
moder och sade till henne: o vår moder, vår broder Djudar har icke
vaknat. Hon svarade: väcken honom! De frågade: hvar ligger han? —
Tillsammans med gästerna, lydde hennes svar. De sade: sannolikt bar ban
gått bort med gästerna, medan vi sofvo, o moder. Det ser ut, som skulle
vår broder hafva fått smak för att resa bort ifrån detta land och blifvit
lysten efter de fördolda skatterna, ty vi hörde honom tala med
Maghrabi-nerna, och de sade till honom: vi skola taga dig med oss, och vi skola
öppna skatten för dig. — Har han varit tillsammans med Maghrabiner?
— frågade hon. — De svarade: voro icke de gäster hos oss? Då sade
hon: sannolikt har han följt med dem; men Gud skall nog föra honom
på den rätta vägen. Han är en lyckosam man; säkerligen skall han
komma tillbaka med stora rikedomar. — Hon grät, och skilsmessan ifrån
honom föll sig svår för henne. Då sade de till henne: du olycksaliga,
älskar du Djudar med så myckeu kärlek, då, antingen vi äro närvarande
eller frånvarande, du hvarken är glad eller bedröfvad för vår skull? Äro
icke vi dina söner, likasom Djudar är din son? — Hon svarade: J ären
mina söner; men J ären illgerningsmän och kunnen icke begära någon
välvilja af mig, ty allt ifrån den dag, då er fader dog, har jag af er icke
erfarit någonting godt. Af Djudar har jag deremot njutit allsköns godt,
han har tröstat mitt lyerta och bevisat mig heder; derföre höfves det mig
att gråta öfver honom, ty hans godhet var uppenbar för både eder och
mig. — När de hörde detta, utforo de mot henne i hårda ord och slogo
henne; men derefter började de leta efter sadelpåsarna, tilldess de ftinnit
dem; så togo de ädelstenarna och guldet ur det ena paret sadelpåsar,
men lade sig likaledes till de förtrollade påsarna och sade till henne: detta
var vår faders egendom. Hon svarade.- n$j, vid Allah, det är er broder
Djudars egendom, och han har fört dem med sig från Maghrabinernas
land. De sade: du ljuger, detta var vår faders egendom, och oss tillhör
det att förfoga deröfver. Alltså delade de sig imellan ädelstenarna och
guldet; men om de förtrollade sadelpåsarna uppstod det tvist dem imellan.
Salim sade: jag vill hafva dem; — Selim sade ock: jag vill hafva dem.
Och tvist uppstod imellan dem. Då sade deras moder: o mina söner, de
sadelpåsar, i hvilka guldet och ädelstenarne ftmnos, hafven J tøiat er
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
