Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
BKÄiTTKWRN OW
med heder, såsom min broder vet. Honom har jag råkat i dag, och han
tyüd mig till sig; men jag sade: jag kan icke gå ifrån min broder. Han
eade: tag honom med dig! Jag svarade: det vill han icke; men om du
och dina bröder viljen vara mina gäster, — hans bröder sutto nämligen
hos honom, — så skulle det vara mig kärt. Så inbjöd jag dem, ty jag
ansåg mig skyldig dertill, men trodde, att de skulle säga nej. Men när
jag sålunda tyudit honom och hans bröder, biföll ban dertill och sade:
yäuta mig vid porten till den lilla moskéen, så skall jag komma med
mina bröder. Nu fruktar jag för hans ankomst och blyges för dig.
Skulle du derföre vilja lätta mitt lyerta och gifva dem en måltid denna
qväll? Du har öfverflöd på goda saker, o min broder. Men, om du icke
bifaller dertill, så tillåt mig att föra dem till grannens hus. — Då sade
Djudar till honom: hvarföre skulle du föra dem till grannens hus? Är
väl vårt hus för mycket trångt, eller hafva vi ingenting, som vi kunna
gifva dem till aftonmåltid? Skam öfver dig för det du frågat mig till råds!
Du behöfver ingenting annat än tillsäga om mat och dryck till sådan mängd,
aU det blir öfver deraf; om du har sällskap med dig under min frånvaro, si
isäg blott till åt din moder, så skall hon skaffa dig mat mer än tillräckligt. Gack
du och hemta dem! Välsignelsen är med oss. — Han kysste Djudars
hand, gick bort och satte sig vid moskéens dörr, tilldess aftonbönen var
slut; och si! de nalkades, som han väntade. Han förde dem till huset,
och när Djudar blef dem varse, helsade han dem välkomna, anvisade
dem plats och betedde 6ig vänligt emot dem, ty han visste icke, hvil>
ket hemligt anslag de förde i skölden emot honom. Derpå tillsade han sin
moder om aftonmåltiden, och hon gick ut för att framtaga densamma,
medan han sade: hemta hit det och det! — ända tilldess fyrtio olik»
rätter stodo framför dem. Så spisade de, tilldess de blifvit mätta och
bordel togs bort; men sjömännen trodde, att de hade Salim att tacka for
den gästfria måltiden. När en tredjedel af natten var till ända, lät Djudar
sätta fram desserterna för dem, och Salim var den enda, som passade
upp. Djudar och Selim sutto stilla, tilldess de blefvo sömniga, då Djudar
Atod upp och lade sig, och äfven de andra lade sig, tilldess han djupt
insomnat; då stodo de upp och lyelpte hvarandra med att binda honom;
jnen han vaknade icke, förrän han hade kaflen i sin mun. De bakbundø
honom, förde honom bort under nattens mörker samt sände honom till
Suez, der man lade bojor på hans fötter, och han utan att säga ett ord fönit-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
