Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERÄTTELSEN om djudar.
125
Sà blef han mannens tjenare och följde med honom till Djidda; och
köpmannen behandlade honom med mycken välvilja. Efter hemkomsten
beslöt hans husbonde, köpmannen, att förrätta sin pilgrimsfärd och lät
Djudar följa med sig till Mekka; när de kommit dit, började Djudar de vanliga
vandringarna kring templet, och under det han förrättade dessa, si! då
träffade han sin vän, Maghrabinen Abd Es-Samad, som likaledes vandrade
omkring templet. Så snart Maghrabinen blef honom varse, helsade han
honom och tillfrågade honom, huru han befann sig. Djudar började gråta
och meddelade honom allt det, som han lidit. Maghrabinen lät honom
då följa med till sitt hein, der han mottog honom med all heder, klädde
honom i dyrbara kläder och sade till honom: olyckan har öfvergifvit dig,
o Djudar! Han förrättade derpå en besvärjelse, genom hvilken han blef
bekant med det, som vederfarits Djudars bägge bröder, och sade: vet, o
Djudar, att det och det händt dina bägge bröder, och att de äro insperrade
uti konungens af Egypten fängelse; men du skall stadna qvar hos mig,
tilldess du fullgjort alla ceremonierna vid din pilgrimsfärd, och dig skall
ingenting vederfaras annat än godt och lyckligt. Men Djudar sade: o min herre,
vilnta, tilldess jag får gå att taga afsked af den köpman, hos hvilken jag
tjenat, så skall jag sedan vända tillbaka till dig. Maghrabinen frågade:
är du skyldig penningar åt någon? Han svarade: nej! Då sade
Maghrabinen: gack, tag afsked af-honom och kom genast tillbaka; den, som ätit
en annans bröd, anser sig alltid stå i förbindelse hos denne, så framt
han är en redlig man. Djudar gick och tog afsked af köpmannen, till
hvilken han sade: jag har träffat min broder. Köpmannen svarade: gack
och hemta honom, så skola vi ställa till ett gästabud honom till ära. Men
Djudar svarade: sådant är icke nödvändigt, ty han är sjelf en rik man
och har många genare. Då gaf honom köpmannen tjugo guldstycken och
sade: säg mig fri från allt ansvar! Dermed tog Djudar afsked af honom,
gick och gaf de tjugo guldstyckena åt en fattig man, som han träffade
ander vägen.
Han begaf sig till Maghrabinen Abd Es-Samad och stadnade qvar hos
honom, tilldess alla pilgrimsfärdens ceremonier voro fhlländade, hvarefter
Maghrabinen gaf honom den signetring, som han tagit ur Esh-Shamardals
skatt, och sade till honom: tag denna signetring, ty genom densamma
skall du uppnå hvad du åstundar. Ringen har nämligen en tjenare, som
heter Er-Raad El-Kftsif, och när du vill begära något af de ting, som i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
