Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
brkitteuskn om »judas.
ligas te höfdingar infunno sig, hvar och en i dea Qnrodan, att komngM
vore vredgad på honom. Men konungen sade: o krigare, veten, att mii
skattkammare blifvit plundrad i denna natt, utan att jag vet, hvem som
gjort detta dåd och förgripit sig på mig utan att fl-ukta för min magt —
Sade de: huruledes har detta gått till? — Fråga skattmästaren! — var
konungens svar. De frågade skattmästaren, och hån svarade: i går var
skattkammaren fylld; men i dag trädde jag derin och fann densamma
tom; men icke desto mindre har ingen vägg blifvit genombruten oohingen
dörr uppdyrkad.
Alla krigarne förvånades högeligen öfver dessa ord, och de hade
ingenting hunnit yttra, då samma kowwås, som vid ett föregående tillfälle
lurat på Salim och Selim, trädde inför konungen och sade: o tidens
konung, hela natten har jag roat mig med att åse, huru byggningsmin
arbetat; men när det blef dager, såg jag ett färdigbygdt palats, hvars like
icke finnes. Jag frågade mig före och fick veta, att Djudar kommit och
uppfört detta palats, samt att han hade med sig mamluker och svarta
slafvar; han hade likaledes fört med sig ofantliga skatter, hade befriat
sina bägge bröder ur fängelset samt var uti sitt hem såsom en sultan.—
Då sade konungen: undersöken fängelset! Och de undersökte detsamma,
men funno icke Salim och Selim. Då vände de om och meddelade
konungen hvad de hade sport; men konungen sade: nu vet jag, hvem det
är, som förgripit sig på mig; densamme, som befriade Salim och Selin
ur fängelset samt tog sadelpåsama, är också den, som tagit min
egendom. Veziren sade: o min herre, hvem är han? Konungen svarade:
deras broder Djudar. Men. o vezir, sänd till honom en emir med femtio
män, som skola gripa honom och hans bröder, slå sigill på aU dens
egendom och hemta dem sjelfva hit inför mig, på det jag mitte lite
hänga dem. Och han var utom sig af vrede samt ropade: sänd utan
dröjsmål emiren efter dem, på det jag måtte taga deras lif! Men veziren
sade till honom: var inild, ty Gud är mild; han är icke snar till vrede
mot sin tjenare, när denne är bonom ohörsam. — Den, som byggt ett
palats på en natt, såsom man här berättat, han har icke sin like uti hela
verlden; och jag fruktar för emiren, att någonting ondt kan hooom
vederfaras genom Djudar. Haf derföre tålamod, tilldess jag kan upptånka
någonting, eller tilldess du får rigtig kunskap om förhållandet, och hvad
du önskar det skall du vinna, o tidens konung! — Konungen sade: upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
