Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
BBRÅTTBL8EN OM DJUDAR.
sig ned, fastän han förut sutit, och visade mig sitt förakt dermed, att
han icke stod upp mig tili mötes; jag började tala honom till; men ban
svarade mig alltjemt liggande. Då blef jag vred, svängde min
stridsklubba framför honom och ämnade slå till honom; men han ryckte
klubban ifrån, mig och slog mig med henne. Han slog likaledes mina
följeslagare och krossade deras hufvuden, så att vi nödgades fly och mot
honom ingenting kunde uträtta. Då blef konungen ytterligt vred och sade:
sänd hundrade man ut emot honom! De hundrade kommo och nalkades
till honom; men eunuchen ställde sig emot dem med stridsklubban och
utdelade med denna så tunga slag, att de flydde sin kos, hvarefter han
återtog sin plats på stolen. Så kommo de hundrade tillbaka till
konungen, tilltalade honom och sade: o tidens konung, vi hafva flytt för
honom af rädsla och förskräckelse. Då sade konungen: sänd emot
honom tvåhundrade! De tvåhundrade kommo; men han slog äfven dem på
flykten, så att de vände tillbaka. Derföre sade konungen till veziren:
jag beder dig, o vezir, att begifva dig dit med femhundrade man och
8kyndsamligen skaffa bit eunuchen, tillika med hans herre D|judar och
dennes bägge bröder. Veziren svarade: o tidens konung, jag behöfver
inga krigare, utan jag skall gå ensam till honom och utan vapen.
Konungen sade: gack och gör hvad du anser lämpligt!
Veziren lade ifrån sig sina vapen, klädde sig uti hvitt, tog ett
perl-band i handen, begaf sig å väg ensam och utan följeslagare och anlände
till Djudars palats, der han såg slafven sittande. Så snart han blifvit
honom varse, nalkades han till honom utan vapen och satte sig hofviskt
ned bredvid honom, sägande: frid vare dig! Slafven svarade: frid vare
ock dig, du menniskovarelse! Hvad önskar du? — När veziren hörde
honom säga menniskovarelse, — förstod han, att det var en ande; han
darrade af fruktan och sade till honom: o min herre, är din herre Djjudar
här? — Slafven svarade: ja, han är i palatset. Veziren fortfor: o min
herre, gack till honom och säg honom: konung Shems ed-Doleh låter
inbjuda dig, anställer ett gästabud till din ära, helsar dig och säger: gör
mitt hus heder och deltag i mitt gästabud! — Slafven svarade: stadnt
här du, medan jag talar vid honom! Veziren stadnade följaktligen i
ödmjuk ställning; men anden begaf sig in i palatset och sade till Djudar:
vet, o min herre, att konungen sändt till dig en emir; men honom slog
jag, och med honom femtio män, hvilka jag dref på flykten. Derefter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
