- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / V. Bandet /
163

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DJULLAkak AF HAFVET.

163

förstånd och omdöme! — Ytterligare tillade hon: o tidens konnng: tadla
i«ke min fader för det, som han gjort! Om din karlek för mig kan mätas
med en spann, så kan min kärlek till dig mätas med en aln. Jag har
fallit uti din kärleks snara och tillhör antalet af dina offer. Den kärlek,
som da hyste, har gått öfver till mig: och hos dig finnes det icke qvar
så mycket som tiondedelen af det, som jag känner. — Derpå steg hon
ned ifrån trädet och nalkades till honom, omfamnade honom, tryckte
honom till sin barm och började kyssa honom. När konung Bedr Båsim
detta såg, stegrades hans kärlek till henne, och hans trånad efter henne
blef våldsam. Han inbillade sig, att hon var förälskad i honom, och han
satte förtroende till henne samt omfamnade och kysste henne. Och han
sade tiH henne: o prinsessa, min morbroder Saleh beskref icke för mig
fjerdedelen af tiondedelen utaf din älsklighet. Djuharah tryckte honom till
sin barm oeh yttrade några ord, hvilka han icke förstod; men derefter
spottade hon i hans ansigte och sade till honom: blif från denna
menskliga skepnad förvandlad till skepnaden af en fogel, den skönaste bland
foglar, med hvita fjädrar, med röd näbb och röda fötter! Knappt hade
hon uttàlat dessa ord, förrän konung Bedr Bàsim blef förvandlad till en
fogel, den skönaste, som kunde finnas bland foglar; han skakade på sig,
stod på Bina fötter och fäste sina ögon på Djuharah. Denna hade med
sig en jungfru, en af sina slafvinnor, vid namn Marsineh, och hon vände
sig tål denna, sägande: vid Allah, vore det icke derföre, att jag fruktar
fOr min fader, som är fänge hos hans morbroder, så skulle jag dödat
honos), och måtte Gud aldrig skänka honom någonting godt; hans ankomst
hit har varit vår olycka; all denna oreda härleder sig från honom. Men,
o slafvinna, tag honom och för honom till Törstens Ö samt lemna honom
der att do af törst! — Slafvinnan tog honom, förde honom till ön och
ämnade skiljas ifrån honom, men sade dock vid sig sjelf: vid Allah, den,
som är utrustad med så mycken skönhet och älsklighet, förtjenar icke att
törsta ihjäl. Hon förde honom följaktligen bort med sig ifrån Törstens 0
samt bar honom till en annan ö, rik på träd, frukter och bäckar; när
bon lemnat honom der, återvände hon til! sin herrskarinna och sade till
denna: jag -har lemnat honom på Törstens Ö. — Och så förhöll det sig
reed Bedr Båsim.

När Saleh, konung Bedr Båsims morbroder, hade fått konung
Es-Semendel till fånga samt besegrat hans lifvakt och lians tjenare, började

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:21:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/5/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free