Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
BKUJtTTELSEN OM SEJF EL-MULUK
de äro passande den ena Gir den andra. Då stod veziren Firis upp,
aftog sin vezirturban ocli satte den på sin sons hufVud samt ställde
likaledes vezirens skriftyg framför honom. Men höfdingarne och emirerna
sade: sannerligen, ban förmenar att beklädas med vezirsÄmbeteL Nu
stodo konung Asim och veziren Fåris upp, öppnade skattkamrarna och
utdelade praktfulla hedersdrägter bland konungarne, emirerna och vezirerna
samt rikets store och folket; de bortskänkte penningar och dyrbarheter samt
läto skrifva nya fullmagter med Sejf el-Muluks och veziren Saeds
underskrifter; och folket från landskaperna stadnade i hufvudstaden en hel
vecka, efter hvars förlopp hvar och en begaf sig till sitt hem igen.
Tillsammans med sin son Styf el-Muluk och hans vezir Saed, den
fordna vezirens son, begaf sig nu konung Asim till palatset, der han lät
kalla skattmästaren och befallde honom att framtaga signetringen, svärdet
och lifrocken, och konung Asim sade: mina söner, kommen, hvardera af
er skall välja ut någonting af dessa dyrbarheter och behålla det. Men
den första, som sträckte fram sin hand, var Sejf el-Muluk, och han tog
lifrocken och signetringen, hvarefter Saed sträckte ut sin hand och fattade
svärdet; derpå kysste de den gamla konungens hand och förfogade sig
derifrån. När Syf el-Muluk tog påsen, hvari lifrocken låg, öppnade han
den icke och såg icke efter hvad som var deruti, utan kastade densamma
på bädden, der han sof denna natt tillika med sin vezir Saed, ty det
var deras sed att sofva tillsammans. De ordnade sin bädd och lade sig
ned tillhopa, medan ljusen spridde sitt sken öfver dem; och så förblefvo
de till midnatt. Då vaknade Sqjf el-Muluk ur sin sömn, såg påsen vid
sin hufvudgärd och sade vid sig sjelf: mig undrar, hvad det kan finnas
i denna påse, som konungen gifvit oss såsom en dyrbar gåfva. Dermed
tog han påsen, fattade ett ljus och steg upp ur sängen, der han
lemnade Saed sofvande; han gick in i ett enskildt gemak och öppnade
påsen, samt såg deruti en lifrock, konstrikt förfärdigad af andarne. Han
vecklade upp lifrocken, bredde ut densamma och fann på ryggfodret den
i guld virkade bilden af en jungfru, hvars fägring syntes underbar. Så
snart han blef varse denna bild, tlydde hans förstånd ifrån honom; han
blef vansinnig af kärlek till densamma, ^jünk till golfvet i ett anfoli af
svindel samt började gråta och sucka, medan han slog sig för sitt
ansigte och sitt bröst samt kysste bilden. -Derefter upprepade han följande
verser:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
