Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OCB BBDIA EL-DJKNAL.
201
och Syf el-Muluk, som nu hof upp sina Ogon, såg icke något enda af
skeppen och kunde icke skönja annat fin himmelen, vattnet, sig sjelf och
dem, som med honom voro i den lilla båten. Då sade han till
mamlu-kerna, som voro med honom: hvar äro skeppen och de små båtarne, och
hvar är min broder Saed? De svarade honom: o tidens konung, hfir
finnes ingenting qvar, hvarken af skepp eller båtar eller dem, som voro
ombord derpå; alla hafva de sjunkit och blifvit föda för fiskarna Då gaf
Styf el-Muluk till ett ljudeligt anskri och upprepade den vers ur Korin,
med hvilken man betryggar sig mot att bli vansinnig, och hvilken lyder:
det finnes ingen kraft eller magt annat fin hos Gud, den Högste, den
Störste! Derpå började han slå sig för sitt ansigte och ville kasta sig uti
hafve!; men mamlukema afhöllo honom derifrån och sade till honom: o
konung, hvilken fördel skulle du kunna hafva deraf? Du är sjelf orsaken
till detta, och om du hade lyssnat titi din faders ord, så skulle
ingenting af detta hafva vederfarits dig. Men allt) detta var skrifvet från
evighet genom vi(jan hos gälarnas skapare, och Guds tjenare måste erfiira
uppfyllelsen af allt det, som Gud beslutit skola vederfaras honom.
Stjerntydarne sade till din fader vid din födelse: sannerligen, alla dessa
vedermödor skola drabba honom. Och i detta fall hafva vi ingen utväg annat
in att tålmodigt afvakta det ögonblick, då Gud skall befria oss ur den
nöd, hvaruti vi råkat. — Då sade Styf el-Muluk: det finnes ingen kraft
eller magt annat än hos Gud, den Högste, den Störste! Det finnes ingen
undflykt från det, som Gud (hvars namn vare upphöjdt!) bar beslutit, och
ingen möjlighet att undkomma derifrån. — Derpå suckade han och
uppläste följande verser:
Tid den AUbarmhertige! Jag vet icke hvad jag skall göra; bekymmer har
hemsökt mig från en kalla, hvilken jag icke klaner.
Jag vill vara tålig» pi det menniskoslägte! m|tl» spörja, att jag ned tålamod burit
det, som Sr bittrare Sn aloe.
Smaken af bitter aloe Sr icke lik mitt tålamod, ty jag har med tålamod burit det,
som lr hetare Sn brinnande kol.
Jaig vet icke hvart jag skall vinda mig uti nSrrarande tall; men jag anl&rtror min
sak åt Honom, som råder (Or händelserna.
Han kände sig fördr&nkt i’ bekymrens haf, och hans tårar runnö
utför hans kinder likt ett strömmande regn; men han somnade och sof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
