Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
BKUJtTTELSEN OM SEJF EL-MULUK
och aatt i f&ngelset, tilldess du kom mig ihog och lat föra mig infor dig.
Sålunda har jag nu meddelat dig de händelser, som inträffat med mig,
och prisad vare Gud för detta möte!
När Sejf el-Muluk och Tattø el-Muluk, Dolet Khatuns fader, hört
veziren Saeds berättelse, förvånades de högeligen deröfver. Tadj el-Muluk
bade låtit iordningställa en vacker bostad för Sqf el-Muluk och hans
broder Saed; men, Dholet Khatun brukade helsa på Sejf El-Muluk for att
tacka honom ooh samtala med honom qm hans godhet emot henne. Och
veziren Saed sade: o drottning, jag önskar ditt biträde för vinnandet af
hans önskan. Han svarade: ja; jag skall göra allt livad jag förmår för
hans skull, så att han skall uppnå s|n önskan, om det så är Guds vilja
(Hans namn vare prisadt!). Hon kastade en blick på Sqjf el-Muluk och
sade till honom: vare ditt hjerta gladt och dina ögon lifliga! — Så
fur-höll det sig iped Sejf el-Muluk och hans vezir Saed. Men drottning
Bedia el-Djemàl hade sport, att hennes syster Dolet Khatun kommit tillbaka
till sin fader och sitt fädernesland, och hon sade: jag måste göra henne ett
besök samt helsa på henne i mina skönaste prydnader och min yppersta
drägt. Hon begaf sig följaktligen till henne, och när hon kom nära till
hennes bostad, mötte drottning Dolet Khatun henne, helsade henne,
omfamnade heune samt kysste henne mellan ögonen; och drottning Bedia
el-D[jemàl lyckönskade henne till hennes räddning. De satte sig ned att
samtala, och Bedia el-Djemàl sade till Dolet-Khatun: hvad hände dig
under din frånvaro från ditt land? — O min syster, — svarade Dolet
Khatun, — fråga mig icke qm det, som .vederfors mig! O,, huru mycket elände
äro icke menniskorna underkastade? — Hvarföre säger du så? —
frågade Bedia el-Djemål. — Hon svarade: o min syster, jag var i det Höga
Palatset, och der hade den Blå. Kpnungens son mig uti sitt våld. Hoo
berättade för henne det öfriga af sina händelser från det företa till det
sista, tillika med Sejf el-Muluks öden och det, som hade vederfarits
honom i palatset samt de svårigheter och faror, för hvilka han varit utsatt,
tilldess han kom till detta; hon omtalade likaledes, huru than bade dödat
den Blå. Konungens ,son samt lyft portarna af deras hakar och af dem
sarqmanwtt en flotta, till hvilken han förfärdigat åror, nch huruledes ht»
kommit hit, »lit till Bedia el-Djemålg största förvåning. Och bon tillade:
vid Allah, o min syster, sannerligen % icke, detta en b’and de mest
ut-derbara händelser, och jag skulle önska a# göra dig bekant med först*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
