Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’232
död Sr icke detta; jag har undslupplt den Törsta hålan och tjuvarne, nu måste jag
hSr vänta hungersdöden.
Under det han så stod der förtviflad, hörde han bruset af vatten; ban gick ditåt
dånet hördes, och ju n&rmare ban kom hålans hörn, desto starkare blef bruset; då
tänkte ban: h&r flyter en väldig ström, dö måste jag dock bär i dag eller i morgon;
jag vill hellre störta mig i vattnet än omkomma af hunger i hålan. Han störtade
sig derpå i vattnet, och det förde honom fram under jorden i en djup dal, hvarest
det såsom en stor ström sprang upp ur jorden, och prinsen befann sig åter på
jordens yta.
Prinsen simmade tiH stranden, tackade Gud för sin räddning och gick fram i
dalen, tilldess han kom till en liten stad, som lydde under batjs faders spira. Med
förvåning hörde invånarne 1 denna stad, på hvilken underbar väg en främling
anländt till dem. Hvar ocb en begaf sig till honom och lät honom berätta sin historia
och bjöd honom till sitt hus, så att prinsen gerna blef boende i denna stad.
Detta är hvad som hände prinsen; men hvad hans fader angår, hade denne,
som vanligt, efter en månad åter rest till hålan. Men då han ropade amman och e]
fick något svar, skickade han en man ned, och denne berättade, huru det såg ut i
hålan. Konungen slog sig för pannan, grät häftigt och gick sjelf ned i hålan, för att
se allt; och då ban såg amman söndersliteu vid sidan af ett dödadt, Iejnn, men
ingenstädes såg sin son, vande ban åter hem ocb sade till stjerntydarne, att de hade
propheterat honom sanningen: ett lejon hade uppätit prinsen. Så var det öfver
honom bestämdt, sade stjerntydarne, och ditt lif är nu utom all fara; ty hade han
undkommit lejonet, så måste du, vid Gud, omkomma genom honom. Konungen tröstade
sig härigenom och tänkte snart icke mer på sin son. Men då Gud ville hafva sin
oåterkalleliga befallning uppfylld, gick prinsen, som qvarstannat i den lilla staden, ut
på stråtröfverier och gjorde med sitt band vägarna så osäkra, att man anropade
konungen om beskydd emot honom. Konungen drog ut med sina trupper - och
omringade röfrarne. Men dessa försvarade sig, och prinsen afsköt en pil på konungen, som
dödligt sårade denne. Imellertid blef dock prinsen med hela sitt band fingen och
förd inför konungen. Då man frågade denne, huru man skulle förfara med röfrarne,
svarade haq: jag är nu alltför sjuk, för att fälla en dom; kalla stjerntydarne ti» mig,
Då de infunnit-sig, sade konungen till dem: J hafven propheterat .mig, att jag skulle
omkomma genom min sons hand; huru kommer det sig, att jag nu dör på detta
sätt? De svarade: vår oss ar Gud sjelf meddelade kunskap bedrager ieke; hvem vet,
om icke din egen,,son sårat dig? Då konungen detta hörde, lät han röfrarne komma
inför sig och sade till dem: tillstå sanningen för mig; hyilken af er har afskjutit den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
