Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Amboise och Blois samt belägra Tours. Kort derefter eröfrades till och med
Nantes. Nordmännen förstodo också att träda i förbindelse med resterna af
landets äldre, genom frankerne underkufvade inbyggare, bretoneme i
land-vskapet Bretagne.
Sedan styrde vikingarne längre mot söder och seglade in i Garonnefloden,
der städerna Bordeaux och Toulouse måste göra bekantskap med de fruktade
nordbornes svärd.
Omkring år 843 landa vikingarne för första gången på Spaniens jord,
i Asturia, och belägra kort derefter Lisboa, härjande trakten deromkring.
Konung Ramiro af Asturia skall icke endast hafva köpt sig fred af
vikingarne, utan äfven gifvit dem anvisning på att vända sig mot de trakter som
innehades af Ramiros fiender, morerne. Året efter Lisboas belägring härja
också de nordiska vikingarne i södra Spanien. De seglade uppför floden
Guadalquivir och eröfrade Sevillas förstäder, der de gjorde rikt byte.
Nordborne sträckte äfven sina färder in i Medelhafvet, plundrande
Italien och andra länder; vi hafva redan omnämt Hastings tåg till Italien, der
han med list eröfrade den nära Carrara liggande staden Luna, i den tro att
det var Roma, hvars härlighet och rikedomar voro genom ryktet’bekanta för
nordborne.
Under tiden fortsattes liäijningarna i Frankrike, der fruktan för
vikingarnes ankomst till, och med förmått en stor del af invånarne i Paris att
lemna staden; konungen sjelf, Karl den skallige, inneslöt sig i klostret 8:t
Denis, hvilket på denna tid var en af de bäst befästa platser i riket.
Nordmännen kommo också till Paris (846), eröfrade och plundrade dess förstäder
dch den kringliggande trakten, tills de hejdades af en smittosam sjukdom.
Konungen hade hela tiden hållit sig innesluten i S:t Denis, der han under
mässor och böner anropat Frankrikes skyddshelgon om hjelp; slutligen ingick
han en förlikning med den fruktansvärde fienden, som mot utbetalningen af
den för dessa tider oerhörda summan af 7 000 pund silfver förband sig att
draga bort. Ännu en gång, kort före sin död, hvilken inträffade år 877,
hade Karl den skallige den förödmjukelsen att nödgas med 5 000 pund
silfver köpa sig fri från en vikingaflotta af 100 skepp, som gått in i Seine;
med stor möda kunde denna summa hopsamlas, ja på många ställen måste
till och med i brist på reda penningar kyrkornas heliga kärl säljas, för att
de andlige skulle kunna utgöra sin andel af skatten.
På sommam 885 samlade sig i Rouen och på Seinefloden en så stor
vikingaflotta, att de samtidiga krönikorna, om än med någon öfverdrift,
upp-gifva dess storlek till 700 skepp med 30—40 000 mans besättning. Flottan
seglade uppför floden till Paris, der nordmännen mot löfte att skona staden
fordrade fri genomfart till det inre landet. Då detta vägrades, begynte de
i slutet af november 885 en ordentlig belägring af Paris, som endast med
stor svårighet kunde försvara sig mot nordbornes belägringsmaskiner. Först
i oktober 886, sedan staden, der hungersnöd och sjukdomar börjat rasa, varit
innesluten i tio månader, ankom kejsar Karl den tjocke med en här till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
