Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den förnämste kännaren af de i Sverige funna arabiska mynten säger
härom1: »De särskilda fynden, som till största delen synas hafva blifvit
nedlagda i jorden kort efter deras införande i landet, lemna ganska ofta vigtiga
vägmärken för den sträcka som mynten tillryggalagt, innan de stannat i vår
jord. Man kan från stad till stad följa dessa vägar, som dock alla hafva
inom Asien sammanlöpt i tvenne slutpunkter. Den största silfverströmmen,
att jag så må säga, samlades inom Transoxana* 2, hvarifrån den af bulgarerne
fördes till Ryssland. Huru mynten härifrån på de stora floderna fraktades
till Östersjöns kuster är numera en allmänt känd sak. De nämda bulgarerne
voro ett idogt, handlande folk. Arabernes geografer omtala, huru deras
karavaner tågade genom landet kharizm in i samanidernes område, huru deras
skepp öfverseglade Kaspiska hafvet och medförde i synnerhet dessa dyrbara
pelsverk, hvilka ett onaturligt mod gjort till en oundgänglig lyxartikel öfver
hela Asien. Betydlig måste denna handel hafva varit, då icke blott Asiens
varor lemnades i utbyte mot Nordens, utan ock ofantliga massor af myntadt
silfver och arbetadt eller enkom för handeln i tenar eller spiraler formadt
guld och silfver måste fylla skilnaden.»
»En annan väg ledde en mindre rik, dock icke obetydlig myntmassa
till Armenien. Vi kunna hit följa dirhememas gång, å ena sidan ifrån Tigris’
och Eufrats städer, och å den andra ifrån Persiens kuster och Khorasan. De
fördes sedan från bergländerna ned till Svarta hafvet, der vid denna period
khazareme hade utbredt sitt välde och idkade en vidsträckt handel, hvilken
bragte, hufvudsakligen äfven här på floderna, de dyrbara metallerna in i
Ryssland och sedan till Östersjöns stränder.»
En del af det arabiska silfret kan dock äfven på annat sätt än genom
handeln hafva kommit till Ryssland. De i detta land bosatta nordborne,
ryssame i ursprunglig betydelse, hafva nämligen hemsökt de muhamedanska
länderna i Asien och derifrån hemfört dyrbara byten på samma sätt, som
de nordiska vikingarne från vestern af Europa. Så omtalar en samtida
arabisk skriftställare ett märkligt vikingatåg som ryssarne i början af 900-talet
företagit ända till Kaspiska hafvet, på hvilket haf man då sedan länge varit
van att endast se fiskares och fredliga köpmäns farkoster. Ryssarne hade
med en stor mängd skepp dragit utför Dnjepr till Svarta hafvet, seglat
omkring Krim in i Asofska sjön och uppför Don; på det ställe der denna flod
mest närmar sig Volga drogo de sina skepp Öfver land, satte dem så i Volga
och seglade utför denna flod ut i Kaspiska hafvet, hvars kuster de under
flere månader hemsökte, samlande ett omätligt byte. Någon tid derefter
visade de sig åter på Kaspiska hafvet, gingo uppför floden Kur och dröjde
mer än ett år i dessa trakter under ständiga strider med landets invånare.
Det silfver som på detta sätt kan hafva erhållits var dock utan allt tvifvel
1 C. J. Tornberg, Om de i svensk jord funna österländska mynt, i Vitterhets . . . akade-
miens handlingar, del. 21, s. 100.
2 Landet norr om floden Oxus och öster om sjön Aral.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
