Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
män genom landet fara, de må vara aldrig så rika, vilja gästa fattiga mäns
hus och hafva all sin kost utan betalning, hvarvid de på en liten stund
förtära, hvad den fattige länge har arbetat for.» Konungen förbjöd nu vid
strängt ansvar all våldgästning och att taga häst utan egarens lof samt
före-skref tillsättande i hvarje by af en rättare, hvilken skulle mot betalning skaffa
de resande hvad de behöfde1. »Häraf kom det, skrifver Olaus Petri i sin
krönika, att den menige man i landet begynte kalla Magnus Ladu låsT
emedan han ville sätta sådana lås for bondens lada, att ingen skulle drista
sig att gå der in utan bondens vilja.»
Yid samma möte på Alsnö förnyade Magnus äfven de stadganden om
hemfrid, qvinnofrid, tingsfrid och kyrkofrid hvilka Birger jarl gifvit, »och vi
fasta dem, säger han, med vår makt och vår ed samt med alla deras som
rikets främscT män äro». Emedan äfven följande konungar och deras förnämsta
män svuro att
upprätthålla dessa
stadganden, blefvo de,
såsom ofvan (s. 412)
är nämdt, kallade
»edsöreslagar».
Yid ett möte i
Skeninge omkring
1285 stadgade
Magnus till blod
skämde ns stäfjande, att
i det landskap der
konungen uppehöll
sig »frid skulle vara
mellan alla män af
all dödlig ovänskap,
huru högborna och
493. Konung Magnus Ladulås’ grafvård i Riddarholmskyrkau i Stockholm, värdiga män de än
Frän konung Johans Illa tid. ’ äro*. Denna ko_
nungsfrid skulle börja fjorton nätter, sedan konungens bref om hans
stundande ankomst blifvit läst å det allmänna tinget, och räcka, till dess han
genom nytt bref underrättat om, att han lemnat landskapet. Den som bröt
denna frid eller som endast under nämda tid bar stridsvapen, »hans gods
skulle sköflas och han sjelf varda för alltid biltog». I några yngre
landskapslagar tillägges, att den, som bröt konungsfriden genom att såra eller dräpa
en annan, äfven om det ej var för att hämnas, gjorde sig förfallen till mycket
höga böter, konungens ensak.
På mötet i Skeninge förbjöd Magnus också alla hemliga föreningar
1 Från »gästning», eller den allmänna skyldigheten att på ruttarens uppmaning och iuot
ersättning gifva de resande herberge och föda, nndantogos alla konungens gårdar samt de hvilka
tillhörde biskopar, riddare och väpnare; deremot nndantogos icke deras gårdar som fullgjorde rusttjeust-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
