Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1) Den unga flickans tragedi: Marie Baschkirtzew
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mannens öfverlägsenhet måste för egenkärleken vara den
största njutning som en öfverlägsen kvinna kan känna.»
1882 vid början af hennes sjukdom:
»Jag har alltså lungsot. Och detta endast sedan två
eller tre år tillbaka. Den har ännu icke fortskridit så långt,
att jag kan dö däraf... Nå väl, må det ännu förunnas
mig tio år och att under dessa tio år vinna ryktbarhet
eller kärlek, och jag skall vara belåten med att dö vid
trettio års ålder.»
Och följande år, då hon var tjugutre år gammal:
»Nej, jag har aldrig varit kär och blir det heller
aldrig: en man måste vara mycket stor för att nu behaga
jag är så anspråksfull; det måste minst . . . och att
helt enkelt förälska mig i en vacker gosse, nej, det skulle
ej mera kunna hända mig. — Kärleken skulle aldrig mer
kunna uppfylla mig helt och hållet; den skulle endast blifva
en bisak, kronan på verket, en angenäm lyxartikel. —
Tanken på en tafla eller en staty kan hålla mig vaken hela
nätter, hvilket tanken på en vacker karl aldrig kunnat göra.»
På ett annat ställe:
»Hvem skall jag fråga? Hvem vill vara uppriktig?
Hvem vill vara rättvis?
Du vill vara det, du min enda väninna, du vill
åtminstone vara uppriktig, ty du älskar mig. Ja, jag älskar
mig själf, endast mig själf.»
Och två veckor före sin död, efter ett besök hos
Bastien Lepage:
»Jag är klädd i spetsar och sammet från hufvud till
fot; allt är hvitt, men olika sorters hvitt; Bastien Lepages
ögon vidgas af glädje.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
