- Project Runeberg -  Bidrag till mordets psykologi : kriminalpsykologiska studier /
48

(1925) [MARC] Author: Andreas Bjerre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Självbedrägeri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det ingen möjlighet att stanna vid dessa antaganden. Redan
efter några få samtal måste jag överallt konstatera, att
ångern endast var grämelse över brottens följder eller
omedveten fruktan för nya och hårda straff efter nya brott. Detta
framgick redan av det faktum, att dessa brottslingar i all sin
förtvivlan aldrig ägnade en tanke åt sina offers öden; vad
som sysselsatte dem var endast och allenast deras eget väl
och ve. Och vad de sökte i religionen var icke kraft till
rening och försoning, utan blott ett medel att skjuta all skuld
ifrån sig. Och i verkligheten lyckades detta dem, hur
förunderligt det än kan förefalla, genom en sorts formellt
accepterande eller så att säga intellektuellt erkännande av de
religiösa trossatserna. Just därför att de saknade alla
förutsättningar för verkligt religiöst liv, kunde de intala sig eller
rättare sagt aldrig betvivla, att den religiösa omvändelsen
endast bestod i ett dylikt formellt övergående från
förnekande till bekännelse. Och omvändelsen gjorde dem lika
självklart i deras egna ögon till nya människor i ordets
bokstavliga betydelse, d. v. s. den befriade dem från allt ansvar för
begångna brott liksom från alla brottsliga lidelser, den
befriade dem i själva verket från all ansvarskänsla både i fråga
om det förflutna och framtiden, och eftersom den icke
förmådde befria dem från det ådömda straffet gjorde den dem
i stället med nödvändighet till martyrer som ledo för andras
brott men skulle vinna desto rikare lön i himlen; det fanns
överhuvudtaget inga gränser för dessa brottslingars
självförgudning efter omvändelsen. Men lika ömkansvärda som
de förefallit i sin förtvivlan och förkrosselse under den första
celltiden, lika motbjudande, ja förhatliga framstodo de nu i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:26:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mordpsyk/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free