Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Efterromantik - I. Efterromantik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sak. Men det är en skillnad mellan dessa sånger och
Strandbergs. Hos Snoilsky finner man aldrig dessa stora
ord, som utmärkt Strandbergs ungdomsdikter. Längre fram
på sin väg genom lifvet mötte Snoilsky den nya riktningen.
Utan tvifvel var han bland hela sin krets den, som hade
mest förståelse för det nya. Man ser, huru han i sina senare
poemer har skrifvit vackert och känslofullt om
storstads-elände och trälande arbetare (Porslinsfabriken, Den tjänande
brodern), men med säker känsla för sitt temperaments och hela
sin begåfnings art gick han i denna riktning icke öfver en viss
gräns. Det fordrades andra händer ån grefve Snoilskys för
att utföra detta brutala nedrifningsarbete, och han drog sig
också tillbaka i sitt drömslott och framtrollade detta galleri
af praktfulla gobeliner, Svenska bilder, som långe skall
bevara hans namn i den svenska diktens häfder.
Med Snoilsky når den svenska versen åtminstone under
denna period sin höjdpunkt. Och det kan till och med såttas i
fråga om den sedan nått högre. Man bör jämföra honom
med Viktor Rydberg, som icke heller är någon dufunge, för
att se, huru högt han står. Lättast och säkrast låter en dylik
jämförelse göra sig, om man betraktar deras öfversättningarv
enär man då alldeles kan bortse från innehållet. Rydberg
har öfversatt t. ex. ett sådant stycke som Poes Korpen, i
hvilken det å ena sidan gäller att återgifva ett fint och
in-veckladt tankeinnehåll, å den andra en stämning, som för
att fullt komma fram, fordrar onomatopoetiska medel.
Dessutom återvänder samma ord never more i hvarje vers med
en viss skiftande, alltid hemlighetsfull och dunkel betydelse.
Man kan icke tänka sig en svårare uppgift, men Rydberg har
löst den med virtuosmässig öfverlägsenhet. På samma sätt har
han öfversatt Goethes Faust. Genomläs nu hans tolkning af
den lilla visan Es war ein König in Thule, och ni skall
finna den i alla afseenden utmärkt; men framtag sedan
Snoilskys öfversättning af samma stycke, och det visar sig
att denna senare är långt smidigare och ledigare. Och detta
enskilda fall är fullt betecknande för bådas verskonst.
Viktor Rydberg* är eljest den man, som rikast och
allsidigast representerar denna tids hela bildning och skaldekonst.
Det hvilar visserligen icke alltid den friskhet och omedelbar-
• Warburg, K., Lefnadsteckning af Viktor Rydberg. I—II,
Stockholm 1901.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
