Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI - Den kosackiska revolutionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svenskar och utländska legoknektar framträngde i
förening med tsarens tappre frände furst Michael
Vasiljevitj Skopin-Sjujskij in i Ryssland och
erövrade åtskilliga orter för tsar Vasilijs räkning.
Klostret Troitsa, som munkarna och deras
medhjälpare länge försvarat mot en polsk
belägringshär från Tusjino, räddades genom i tid lämnad
undsättning.
Sverges uppträdande eggade konung Sigismund
av Polen att å sin sida draga fördel av Rysslands
upplösning. Han inryckte över gränsen och
uppfordrade de polska ädlingarna i Tusjino att sluta
sig till hans här. De funno sig obehagligt
överraskade av denna uppmaning; många anklagade
konungen för att godtyckligt vilja tillvälla sig
frukterna av deras ansträngningar. Medan lägret
upprördes av stormiga överläggningar, avvek hemligen
den vårdslöst behandlade tsaren för att skaffa
sig ett mera tryggat residens längre söder ut i
Kaluga. De strandsatta polska herrarna funno då
för gott att efter sitt hemlands republikanska sed
sluta en konfederation till ömsesidigt understöd
med de kvarvarande ryska magnaterna och
ämbetsmännen, bland vilka det främsta rummet intogs
av ätten Romanovs prästerlige huvudman, Filaret.
Han hade efter Boris Godunovs fall blivit hugnad
med den förste Dmitrijs nåd, befriad ur sitt
klosterfängelse och befordrad till metropolit av Rostov.
Under den inbördes fejden hade en kosackskara
med våld fört honom till den tusjinske skälmen,
som gjorde honom till patriark av allt Ryssland,
medan en annan innehavare av samma värdighet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
