Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tade på vad vidare skulle komma. En stor del hade redan
börjat övertänka att de möjligen låtit råda sig till det,
som var oklokt. Åsynen av Jacobo, som alltid varit god
och rättrådig emot dem, framkallade hos dem, som helt och
hållet låtit förleda sig, något liknande ånger.
Lange frågade de församlade arbetarna om de hade att
anklaga honom för någon orättvisa eller om han i något
avseende såsom husbonde brutit emot dem. Dessa frågor
besvarades med ett allmänt erkännande att de icke ägde
något att anmärka emot honom. De enda, som däruti icke
instämde, voro Erik och Jönsson. De iakttogo tystnad.
»Nå väl, om jag i allo uppfyllt mina plikter emot eder,
så haven I ingenting att förebrå mig, och likväl haven I
förklarat er icke vilja arbeta på mitt faktori. Orsaken I
uppgiven är, att jag såsom arbetare antagit en olycklig,
övergiven och utblottad yngling, vars ställning i livet är
i högsta grad beklagansvärd. Jag är fullt förvissad, att
en var av eder, som i likhet med Bengt, träffat Ivar
döende av hunger och ett rov för förtvivlan, skulle ha handlat
som han. Det vill säga sökt skaffa gossen arbete. I haven
velat tvinga mig att kasta ut den stackarn på landsvägen,
därför att han varit inblandad i en ohygglig rättegång. I
haven därvid icke givit er tid att undersöka om Ivar var en
till sina seder och sin karaktär bra eller dålig människa.
Jag har en gång sagt åt honom: ’Så länge du uppför dig
redligt och hederligt, skall du få stanna hos mig.’ Detta
mitt löfte skall jag även hålla. Vad som förvånat och
smärtat mig är, att mina arbetare, efter att i så många
år varit hos mig, visat så litet förtroende till en husbonde,
som aldrig förverkat det. Som icke någon frid eller
endräkt kan finnas där, varest förtroendet upphört, måste jag
nu förklara eder mitt beslut att stänga fabriken, till dess
jag hunnit skaffa mig nytt folk. I går villen I icke hava
mig till er husbonde, därför att jag utövat en handling av
barmhärtighet, i dag är det jag, som icke kan hava eder
till arbetare. I haven låtit uppvigla er emot mig, och jag
skall aldrig mer kunna hysa tro på eder. Vi äro således
skilda.»
Jacobo ämnade avlägsna sig. En gravlik tystnad
härskade under några sekunder ibland de församlade
arbetarna ; men vid Langes rörelse utropade flera ibland
arbetarna :
»Patron, vi hava i flera år varit vid verkstaden, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
