Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ämnar baron även följa mig på mina promenader, så
lär jag val bliva tvungen att lämna denna trakt, så länge
ni uppehåller er här», sade Constance.
»Detta är, ni måste giva mig den rättvisan, första
gången jag stört er på dessa vandringar», sade Evert. »Att
jag idag gjort det, har ni er själv att skylla, som
ovillkorligen vill driva mig till någon ytterlighet. Jag måste
lära er förstå, vad ni aldrig vill begripa, nämligen er
ställning till mig. Återtåg därför er plats! Ni är tvungen att
höra mig.»
Då Constance ändå blev stående, bifogade han med ett
sarkastiskt leende:
»Jag trodde er äga mera mod, än att vilja fly en fiende.
Det kommer att bero av er själv, om detta samtal skall
bliva en krigsförklaring eller ett fredsfördrag oss emellan.
Visa mig därför den ynnesten och återtåg er plats. Jag
lovar att icke bliva mångordig.»
Constance satte sig och Evert blev stående ett stycke
ifrån henne.
»Det är således sanning att ni avskyr mig?» började han.
»Att min blotta åsyn är er förhatlig? Men vad har jag
då gjort, som förtjänt denna sinnesstämning ifrån er
sida?» Constance ämnade svara, men Evert hejdade henne
med de orden: »Tillåt att jag får fortsätta. Ja, jag har
älskat er ifrån första ögonblicket jag såg er. — Min kärlek
till er har varit den starkaste känsla jag har erfarit. Den
har förlett mig till handlingar, dem ni skulle blekna över,
om ni kände dem. Hade ni givit mig ert hjärta i utbyte
emot mitt, skulle jag kunnat bliva en bra och arbetsam
man. Ni hade kunnat rätta mina fel, mildrat mina
passioner och givit min karaktär en helt annan riktning. I det
stället har ni uppväckt alla mina låga begär och
egennyttiga lidelser. Ni har gjort mig till vad jag är. Ni har
varit, ni är och ni förblir min onda genius; och likväl
kunde ännu allt förändras, om.. .»
»Glöm icke att ni en gång för alla lovat att icke
återkomma med en begäran, den jag så bestämt avslagit»,
inföll Constance. »Ingenting, baron Axelhjelm, skall förmå
mig att bliva en mans maka, som jag icke älskar, ännu
mindre dens, som jag icke aktar. — Lämna därför allt
detta upprepande av anklagelser och böner, som endast
förnedra er att uttala och mig att avhöra.»
»Jag behöver numera icke heller begagna dem. Nåväl,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
