Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Volym 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Varför? — Fröken har ju fått min befallning att
undervisa Sorenza jämte min dotter, och jag förmodar,
att icke någon i mitt hus aktar mig så ringa, att jag icke
åtlydes.»
»Här är icke frågan om att bliva åtlydd, utan att
Sorenza varken bör eller får fortsätta att läsa för fröken
Gyllensparre. Jenny tål icke Sorenza, och fröken är
även illa stämd emot henne, vilket gör, att denna
undervisning endast är en källa till förödmjukelser.»
»Har Sorenza uppdragit åt dig att säga mig detta?»
»Så pappa talar. — Jag är väl eljest den, som brukar
kunna tala ut vad jag tänker, utan att uppmanas av
andra.»
»Gott. — Jag skall tänka på saken.»
Greven for in till staden, och om aftonen, sedan
lektionerna voro slut, behagade det Jenny att kasta ring.
Ernfrid, Jenny, Arthur och Sorenza hade en stund roat
sig därmed, då Ernfrid yttrade:
»Min Gud, Jenny, så illa du kastar i jämförelse med
Sorenza. Se, vilken präktig båge hennes krans gör;
tag den, om du kan.»
Jenny sprang fram för att taga kransen; men den föll
ned vid hennes fötter.
»En sådan stackare du är», gäckades Ernfrid. »Nå,
varför tager du ej upp kransen och kastar den åt mig?»
Jenny hade blivit purpurröd av harm och sade med
spotsk ton:
»Den som kastar så illa, får även taga upp kransen.
Jag behöver icke bocka mig.»
Jenny såg på Sorenza, som förblev orörlig. Arthur
sprang fram, tog upp kransen med sin käpp och kastade
den åt Ernfrid, sägande:
»Jenny uteslutes, efter hon icke kan avhålla sig från
att bliva ond.»
Ernfrid skrattade och bad systern se, huru Sorenza
fångade kansen.
»Sorenza, kasta den genast till mig», ropade fröken
och stampade med foten. »Jag vill icke stå och se på,
huru ni roa er; jag vill vara med.»
»Tag den då», sade Sorenza och slängde kransen åt
henne; men även nu föll den ned på marken. »Aj, aj,
fröken kunde icke heller nu fånga den.» Sorenza skrat-
3 X Ädlingens dotter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
