- Project Runeberg -  Ädlingens dotter /
121

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Volym 1 ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ken med välbehag emottager greve Eldelfeldts älskarinna
i sina salonger och ...»

»Du ljuger, hon är ej Eldelfeldts älskarinna», avbröt
Porry och slog den knutna handen så eftertryckligt i
bordet, att de äkta porslinskopparna dansade i golvet.

»Vad går åt dig, som förstör mitt vackra porslin? Skulle
du händelsevis vara betagen i flickan? I sådant fall tiger
jag; ehuru det vore mindre behagligt, att min fars
systerson lierade sig med en dylik personlighet.»

»Här är icke fråga om mig, utan om Sorenza. På vilka
grunder vågar du så skamlöst uttala vanärande
beskyllningar emot henne?»

»På sanningens; men vad betyder det för dig. I det
hela har jag min själ annat att tänka på än mamsell
Sorenzas kärlekshistorier.» Brukspatronen steg upp. »Far
du med till staden?» tilläde han.

Sturm stod i begrepp att lämna balkongen. Porry
hejdade honom.

»Ett par ord: varifrån har du de där ryktena om
Sorenza?»

»Av greve R—, grevinnan Eldelfeldts släkting. Men,
min käre Nils, om flickan till den grad intresserar dig, som
din sinnesrörelse antyder, så skaffa dig själv några
upplysningar rörande henne och lämna mina ord åt glömskan.
Det är alltid obehagligt att spela angivarens roll. Vad jag
emellertid vet och kan bevisa, det är, att hon alldeles icke
är grosshhandlar Benckes dotter, såsom hon ger sig ut att
vara; och att hon, i strid med grevinnan Eldelfeldts vilj.a
varit i grevens hus, är också säkert.» Sturm gick sin väg.

Nils kvarstod och blickade efter honom. Bröstet höjde
sig oroligt. Sturms ord voro ganska väl beräknade och
avpassade efter Porrys lättrörliga lynne. I början hade de
endast uppväckt ovilja; men sedan kom ett oroligt tvivel
och liksom frammanade en massa av obetydliga händelser
från det förflutna, vilka gåvo sannolikhet åt vad Sturm
sagt. Så t. ex. fann Porry det nu högst besynnerligt, att
Sorenza hade en ateljé i grevens hus, att hennes lektioner
hos professor E— bekostades av greven, allt saker, dem
han förut icke fäst någon vikt vid, emedan han var så
uteslutande intresserad av Sorenzas person. Nu erinrade han
sig, att han överraskat Sorenza, då hon varit sorgsen, att
hon aldrig förklarat orsaken därtill. Även ihågkom han,
huru brydd hon blivit, varje gång han fört talet på familjen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:32:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mssadling/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free