Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Om språket och språkljuden - Om språkljudens förmåga att motsvara vissa stämningar. Utkast till en högsvensk ljudsymbolik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Genom det här ofvan framstälda hafva vi sökt häfda
satsen, att om också de särskilda vokalljuden icke kunna
frånkännas ett visst lynne eller en viss stämningsfärg och de
särskilda konsonanterna likaledes ega hvar sitt sinliga tycke eller
lynne, så kan dock hvarken det ena eller det andra komma till
sin rätt eller blifva föremål för vetenskaplig undersökning, så
länge dessa element betraktas hvart för sig. Vi påträffa här
samma förhållande som på det musikaliska området. Ur
analysen af de bestämningar, som hvarje särskild ton möjligen
kan ega, framgår ingen musikalisk teori, och på samma sätt
förhåller det sig med de enskilda språkljuden. Endast i
förhållande till hvarandra, i den ljud förbindelse eller det
språkljudsackord, vi kalla stafvelse eller ord, kunna språkljuden
lägga sitt rätta skaplynne i dagen. Endast i den språkliga
ljudförbindelsen är med andra ord den lagbundenhet att finna,
som man så länge sökt komma på spåren eller anat i enlighet
med den allmänna förutsättningen, att allt som ter sig, verkar
och utvecklar sig i menniskans värld, måste vara lagbundet
och sålunda föremål för vetenskaplig forskning. Att här ett
stycke förlofvadt land för den menskliga forskningen, ja
kanske en hel ny världsdel föreligger, därom äro vi
öfvertygade, ehuru vi hysa endast ringa förhoppning att någonsin
själfva få taga detsamma i besittning, hvarför vi tills vidare
måste nöja oss med att endast undersöka några af det
goda landets frukter, som på spejarevägen kommit oss till
handa.
Såsom ett resultat af våra undersökningar vilja vi
emellertid fastlå följande hufvudsats:
Den ljudkvalitet, sinnelags- eller stämningsfärg, som
ett vokalljud eger, är i och för sig af allmän eller abstrakt
natur, men kan på mångahanda sätt förändras och närmare
bestämmas alltefter beskaffenheten hos de konsonanter eller
aspirationsljud, med hvilka den träder i förbindelse, så
nämligen, att den betonade vokalens allmänna stämningsfärg
varder genom kraftiga klanglösa konsonanter hårdare och
kallare, genom veka relativt klanglösa konsonanter blidare
eller mjukare samt slutligen genom veka klangkonsonanter
på en gång varmare och vekare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
