Musik-Lexikon / 272 (1864) Author: Johan Leonard Höijer - Tema: Reference, Music Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lyra - Lyra eller Lira da braccio - Lyra eller Lira da Gamba - Lyrisk musik - Lyrisk stil - Lyser, J. P. - Låtpipa - Läge - Ländler - Löfman, A. H. - Löhlein, G. S.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

resonansbotten och mindre böjd förrn,
hvarföre hon hölls mellan knäen;
begagnades förnämligast till beledsagande
af hymner. Äfven benämning på ett
slags modernt Sistrum i militärmusik,
och som består af stålstafvar, stämda i den
diatoniska scalan, och hängande inom
en lyrformig messingsram, med
handtag. Stafvarna anslås med
stålhammare. Tonomfånget är omkring 1½
octav.

Lyra eller Lira da braccio.
(Italienska Lyran). Ett 7-strängadt
stråkinstrument, hvars gripbräde är försedt
med band.

Lyra eller Lira da Gamba. Den
s. k. stora Lyran, var ett 14—16
strängadt stråkinstrument.

Lyrisk musik. Den musik som
framställer den subjectiva känslan i en
idealisk form. Hit hör: visan, arian,
hymnen, cantaten, chören, sonaten,
symphonien m. m.

Lyrisk stil. Se Stil.

Lyser, J. P. Musikcritiker; f. 1804
i Flensborg; var en tid bosatt i Wien,
sedermera i Leipzig; vistas f. n. i
Altona.

Låtpipa. Af allmogen kallad
»spälapipa», är en leksak bland vallbarnen
under hvilostunderna, och som består
af ett kort trärör med 6 eller 8
tonhål. Ljudet har någon likhet med
flöjtens toner; begagnades förr öfver hela
Norrland.

Läge. Ett accords gestalt: a) med
hänseende till öfverstämmans intervall.
Ett accords 1:sta läge uppkommer
derigenom att 8 ren, 2:dra läget derigenom
att 3, 3:dje läget derigenom att 5:en
ligger i öfverstämman, o. s. v. b) med
hänseende till accordintervallernas
afstånd sins emellan, antingen såsom
sammanträngde: eller spridde:
Med läge förstås stundom
detsamma som position, (s. d.)

Ländler. En, hos innevånarne i
landet kring Enz i Österrike, omtyckt,
valsen liknande, folkdans i 3/8 eller 3/6
takt, af glad karakter; kallas äfven
Dreher.

Löfman, A. H. Sånglärare vid
Kungsholms församlings skola i Stockholm;
† derstädes af cholera 1858; utgifvit
flera sånger, arrangerade för
skolungdomen.

Löhlein, G. S. Tonsättare och
executör; f. 1727 i Neustadt an der Haide;
pressades till soldat till följe af sin
längd; gjorde åtskilliga fälttåg;
sårades i bataljen vid Collin; upptogs af
de kejserliga trupperna bland liken på
slagfältet och fördes till sjukhuset;
återvände med knappt läkta sår till sin
hembygd, samt egnade sig derefter åt
musikstudiet; utnämndes 1761 till
musikdirektör i Weimar; uppträdde
derunder som violin- och clavervirtuos.
Utgifvit »Klaviersehule in 2 Theilen»,
deraf 1:sta delen utkom i 5 upplagor;
»Violinschule», deraf utkommo 3:ne
upplagor; kallades 1779 till kapellm.
i Danzig; † derstädes 1782. Comp.
concerter; clavérsonater etc.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>