- Project Runeberg -  För mycket guld och andra berättelser från Klondyke /
62

(1917) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trohet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

62

Inåt denna flod vek han af. Fem dagar senare kom
han till ett jaktläger som tillhörde White
River-indianer. På kvällen hölls fest och Pentfield satt som
hedersgäst vid höfdingens sida. Följande morgon
vände han sina hundar till återfärd mot Yukon. Men
han färdades icke längre ensam. En ung indianska
fodrade hans hundar den kvällen och hjälpte honom att
slå läger. Hon hade i sin barndom blifvit slagen af en
björn och haltade litet. Hennes namn var Lashka,
och i början var hon helt förlägen inför den
underlige hvite mannen som hade kommit så plötsligt från
»det okända» och gift sig med henne, nästan utan
att ge henne en blick eller ett ord ... Och nu förde
han henne med sig tillbaka till »det okända».

Men Lashka hade haft större tur än de flesta
indianskor som gifta sig med hvita män däruppe i
Nordlandet. Så snart de kommo till Dawson, helgades
det barbariska giftermålet af en präst enligt de hvitas
sed. Och från Dawson, som för Lashka tedde sig
likt en underbar dröm, fördes hon direkt till
Bonanza-grufvan och installerades i det nya huset på höjden.

Den allmänna öfverraskningen gällde icke så
mycket den omständigheten att Lawrence Pentfield hade
tagit en squaw till sitt bord och sin bädd, men så
mycket mera den ceremoni hvarigenom deras
förbindelse legaliserats. Just att äktenskapet vederbörligen
helgats genom kyrkans stadfästelse var en sak som
öfvergick allmänhetens förstånd. Men ingen bråkade
med Pentfield oin det. Så länge en mans
besynnerliga infall icke speciellt voro till skada för
samhället, lät samhället mannen vara i fred, och icke heller
blef Pentfield utestängd från de mäns hem som hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:15:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mycketguld/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free