Note: This work was first published in 2000, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Vad med Strindbergs antisemitism?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiondena efter 1815 icke en reaktionens tid på samma
sätt som i de flesta länderna söder om Östersjön.
Huvudorsaken härtill ligger i öppen dag: den svenska
judelagstiftningen var alltjämt ett verk av Tanden regime,
utan påverkan av den franska revolutionens frihets och
jämlikhetsidéer; som den ej tagit intryck av de
jude-emancipatoriska strömningarna blev den ej heller i
högre grad föremål för reaktionära anlopp. Denna epoks
mot de svenska judarna riktade rörelser äro i själva
verket icke artskilda från den föregående tidens. Det är
alltjämt samma antagonism mellan judar och borgerskap,
som sätter sin prägel på dem, alltjämt samma
motsättning mellan regeringens liberaliserande judepolitik och
de breda lagrens judefientlighet. Den senare är ungefar
lika oberoende av de kontinentala modefilosofernas
principiellt reaktionära doktriner som de förra av 1789
års naturrättsliga idéer, vilka Karl Johan och hans
rådgivare som bekant ingalunda hyllade.
(Judarnas historia, s 322-323.)
Det var skråväsendets borgarstånd som var drivande i
denna judefiendighet. Rasfrågor är klassfrågor. Stockholms
siden-, klädes- och, lärftskramhandlarsocieteter,
Stockholms guld- och silverarbetare, juvelerare och gravörer;
landets importörer, grosshandlare och handlande
upplevde de judiska invandrarna som farliga konkurrenter då de
bröt igenom skraskrankorna och de mobiliserade alltså
prästeståndet att utarbeta de ideologiska och kristna
föreställningarna till skråväsendets skydd. Mot dem stod Karl
Johan och de högre ämbetsmännen vilka drev
emancipationen för att utveckla ekonomien i ett trögt och efterblivet
skråsamhälle.
Men de skärpta immigrationsbestämmelser vilka de
ofrälse stånden genomdrivit efter 1815 års judefiendiga
småborgerliga agitation kom att få en för detta outvecklade
borgerskap oväntad effekt:
Det betydelsefullaste resultatet av 1815 års judefiendiga
rörelser ligger givetvis i de skärpta immigrationsbestäm-
*55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
