Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Fransk-tyska kriget af 1870. Huru det framkallades af Bismarck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
garantier den sluge Bismarck ett nytt och oväntadt
tillfälle att nå sitt mål att framkalla kriget genom att reta
Frankrike.
Utan att meddela sig med Ollivier och de öfriga
ministrarne, af hvilka flera voro beslutna att bevara freden,
tillät sig den högmodige Gramont att strax (aftonen den
12 juli) till Benedetti afsända en depesch med order att
af kung Wilhelm begära en förklaring, att han ej skulle
ånyo tillåta prins Leopolds kandidatur.
Kungen hade lofvat Benedetti att kalla honom, men
för att undvika ny diskussion i ämnet lät han sin adjutant
furst Radzivill underrätta honom, att prins Leopold afstått
från kandidaturen och att han ansåg affären afslutad.
Benedetti anhöll icke desto mindre genom Radzivill att få
visshet om, att kungen ej tillät förnyandet af prins Leopolds
kandidatur i framtiden, hvarpå fursten sedan afgaf det
officiella svaret: »Kungen har samtyckt att gifva sitt
fullständiga gillande af tillbakaträdandet af prinsen af
Hohenzollern. Han kan ej göra mera».
På förnyad anhållan om nytt samtal med kungen, svarade
denne genom samme adjutant, att han var nödsakad att
bestämdt vägra inlåta sig på nya underhandlingar om en
försäkran, som skulle binda honom för framtiden, och att
han sagt sitt sista ord i denna affär. »Af detta skäl»,
säger den officiella rapporten af Radzivill, »vägrade kungen
en ny audiens, då han ej hade annat svar att gifva och alla
underhandlingar från denna stund borde äga rum genom
ministrarne». Kungen samtyckte till grefve Benedettis önskan
att få taga afsked af honom vid hans afresa genom att
hälsa på ministern på järnvägsstationen då han skulle bege
sig till Coblenz». En därvid närvarande fransman hr A.
Mezières, har förenat sig med Benedetti i försäkran, att
det vid detta tillfälle »hvarken fanns förolämpare eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
