Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fortepiano: i Värrnl. ra. H. landskap förtipiano (jfr förti fyrtio);
i Stockholm lär äfven formen porterpiano (jfr porter)
kunna förekomma.
Fotogen: i Hall. förtisken (jfr förti fyrtio ock sken).
Association med sken förekommer äfven i mänga dialekter, som
ej ändra ordets form.
Framdeles är en redan i fsv. tid företagen ombildning (efter
del) af fsv. framlejiis (af lej) väg); se Rydqv. V, s. 144.
Fridene, ortnamn i Vgötl., skrifves äfven Fridened (jfr Ed), men
hette i fsv. tid Fridhini; se Sidbl. HSn. s. 49.
Friherrinna: dialektiskt friarinna (jfr friare; »hon fick det
namnet, för det hon friade själf», beter det stundom); jfr i
Ängml. friarinnans gulddroppar, se Modin i Sv. landsm.
VII. 2, s. 21.
Frottera: i Stockholm äfven flottera (jfr flott).
Frukost: associeras nu möjligtvis med fru, men hette fordom
frokost ock är lånadt från det lågtyska froukost (jfr ty.
frühstüek), således »tidig måltid».
Fryele, ortnamn i Smål., skrifves äfven Fryeled (jfr Ed), trots
fsv. Fröale; se Sidbl. HSn. s. 50.
Frös(t)hult, ortnamn i Västmän!, län, är en ombildning efter
hult af fsv. Fröstolft; se Sidbl. HSn. s. 50.
Frösve, ortnamn i Vgötl., skrifves äfven Frösved (jfr ved), trots
fsv. Frösvi; se Sidbl. HSn. s. 51.
Fundation: i Medp. med betydelsen »funderande»; se Sv. landsm.
I, s. 579.
Furage: i Värml. (Fryksdalen) foras (jfr for foder).
Färnbock (jfr bock) af Fernambuco-färg.
Följeslagare (jfr slag, »slå följe») af fsv. fölghis-laghi, d. v. s.
följeskamrat; se Rydqv. Språkf. s. 19.
Följetong: i många dialekter med betydelsen »åtföljande skara»,
»följe».
Förkolna (jfr kol) är väl, såsom allmänt antages, att härleda af
det fsv. kolen, biform till kulen.
Förlät (jfr låta för) hette ännu på 1700-talet förlott (se Rydqv.
V, s. 161) ock är sålunda sammansatt med lott.
Försagd (jfr säga) är en ombildning af det ty. verzagt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
