- Project Runeberg -  Folketymologier /
23

(1888) [MARC] Author: Adolf Noreen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mustasch: dialektiskt flerest. muntasch (jfr mun); i Bok.
mun-stas; se Sv. landsm. I, s. 683; — i Värml. (Fryksdalen) ock
Vgötl. muntas ock (Dalb}’) muntass (jfr tass); se Sv.
landsm. I, s. 201.

Mutkolf heter stundom i äldre sv. (Linds ordbok) liksom i nysv.
dialekter (Rietz s. 449) mutkorf; se Norelius i Ark. f.
nord. fil. 1, s. 223. I hvilken af dessa former
folketymo-logien föreligger, är mig oklart.

Måfa förekommer hos Tessin under formen måfång (jfr fånga)
i frasen »på slump ock måfång»; se Norelius i Ark. f. nord.
fil. I, s. 223.

Målilla, ortnamn i Smål., skrifves stundom Molilja (jfr mo ock
lilja). Det fsv. namnet är dock Malhcella; se Sidbl. HSn.
s. 83.

Mäjeri: i Vgötl. märgeri (jfr märg); se R. i Vårt land 510
1887.

Mässhake (jfr hake) är det fsv. msessuliaktil (af hakul kappa);
ännu på 1600-talet hette ordet mässehakel, se Linköpings
biblioteks handliiigar I, s. 129.

Mäträss se Madrass.

Mönsterås i Smål. är en ombildning (efter mönster) af fsv.
Möl-stadhaas; se Sidbl. HSn. s. 84.

Nackdel (jfr nacke) är en halföfversättning af det tyska naehteil.

Narcisser: i Sdml. nattcissor (jfr natt).

Natanael associeras i Vgötl. med älfte (uttaladt älte) ock anses
vara särskildt lämpligt såsom namn på en familjs älfte
barn, om detta är en gosse; se R. i Vårt land ä/j0 1887.

Nedan i sammanställningen »ny ock nedan» fattas numera
tvif-velsutan af mången såsom identiskt med adverbet nedan
(fsv. nijran), men hette i fsv. tid nijoar (plur. fem.), hvaraf
vi fått nedan troligen dels genom att använda best. formen
nij)ana(r) såsom obest. form (jfr lekamen, danska verden
värld, Värml. juurn njure; möjligen fsv. gislan genom
upplösning af gisla-nar såsom gislan-ar, jfr isl. gislar
pl. t.), dels genom sammaublandning med partikeln nedan.

Nippertippa (jfr nipper) hette förr (t. ex. hos Dalin) nipptippa;
se Norelius i Ark. f. nord. fil. I, s. 224.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:37:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nafolketym/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free