- Project Runeberg -  Norsk namneverk /
50

(1927) [MARC] Author: Gustav Indrebø
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sider ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

norskdomen fraa den kanten att so snart. Det kom der ikkje
heller.

Men i den fylgjande tidi kom det ymist til ifraa
andre kantar som kunde fyrebu folkemeiningi og gjera
henne ferdig til aa taka imot nye grundigare reformar
naar dei ein gong vart av.

Heile det aalmenne straumdraget i den
«nasjonalromantiske» tidi fraa 1840-aari og utetter maatte gjera sitt
til at folk fekk meir sans for aa setja nasjonale namn i
nasjonal form.

Hovudverki aat Ivar Aasen fraa 1848 og 1850 —
Grammatikken og Ordboki — gav folk kjennskap til det
norske maalet. Maalreisingsarbeidet hans fraa 1853 av
førde naturleg med seg krav um at stadnamni òg skulde
skrivast paa norsk. Aasen sjølv talar ikkje sjeldan i
skriftene sine um stadnamni, at det var umfram
meiningslaust aa vanskipa og fordanska deim. «Det er forargeligt
at læse,» skriv han i «Folkevennen» 1857, «at f. ex. det
gamle Nautøy «hedder nu Nødø», at Eikarøy «hedder nu
Egerø», at Straumen hedder Strømmen o. s. v.» Slikt burde
det vera raad aa faa gjort ved, meinte han, det trongst
berre «kyndighed nok og alvorlig villie til at drive paa
sagen.»[1] I 1859 talar han i «Dølen» — anonymt — um
«alle dei harmelege utskjemmingar, som ukunnuge
embættesmenner hava gjort ved dei gode gamle gardsnamn og
mannsnamn og andre heimelege namn i landet», — slikt
som Rødø for Raudøy, Hvidesø for Kviteseid, Østerraad
for Austraatt. «Fuskarverk» kallar han dette — som so
mykje anna i bokmaalet.[2] I 1866 skreiv han um namnet
Oslo, at dei burde taka det upp att i staden for
Christiania. Og atter minner han um at «me hava gardsnamn i
hundradtal, som trenga til umbot, av di dei ero


[1] Ivar Aasen, Skrifter i samling, 1. utg. III, s. 83.
[2] «Minningar fraa maalstriden um hausten 1858.» Skrifter i saml.
1. utg. III, s. 158.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:06:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/namneverk/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free