- Project Runeberg -  Naturhistoriska Riksmuseets historia. Dess uppkomst och utveckling /
122

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

122

Den person, som i egenskap af museets frivillige medhjälpare varit verksammast
och nyttigast, är f. d. läroverksadjunkten fil. d:r Fredrik Rutger Aulin (f. 1841). Då
han 1906 pensionerades, anmälde han sig oförtöfvadt till arbete utan ersättning vid
museet och valde själf att ordna de samlingar, som sedan en längre tid tillbaka hopats
för att vid lägligt tillfälle ingå i det skandinaviska herbariet. Det visade sig snart, att
enbart dessa hade en sådan omfattning, att museets egen personal ej skulle haft någon
utsikt att medhinna dem, och, såsom förut är nämndt, intlölo efter 1905 nya bidrag
genom donationer af stora herbarier. Genom sin ovanliga arbetsförmåga och den trägnaste
verksamhet under de gångna 10 åren liar d:r Aulin slutordnat det skandinaviska
herbariet, inberäknadt ett vidlyftigt kontrollarbete med bestämningarna och ett tidsödande
monteringsarbete, då det gällt svårpreparcrade växter, såsom Polamogeton och Rosa
(af förra släktet har han t. ex. år 1911 etiketlerat, monterat och inlagt 2,375 nummer;
af det senare äro ungefär 6,000 nummer på samma sätt behandlade). Vid museets
flyttning var det förnämligast d:r Aulin, som bragte reda i det ofantliga förråd af
dammiga och sotiga växtpackor, som sedan 50 år varit lagrade på afdelningens vind. Han
arbetar alltjämt dagligen på museet.

1907 anmälde sig förutvarande lektorn A. Skånberg (se sid. 110) som frivillig
medhjälpare inom det europeiska florområdet. Kunskapsrik, entusiastiskt intresserad och
ytterst noggrann, var han museet till mångsidigt gagn under den tid af 51/» år, han fick
verka där, och lefver i tacksamt minne.

Under åren 1910—11 biträdde f. d. öfverdirektören C. F. Sundberg med
etiketterings-arbete och andra göromål. Såsom frivilliga medhjälpare räknar afdelningen för
närvarande f. d. hofkamrern O. H. Hafström och ingenjör K. Stéenhoff, den förre genom
sina inånga resor förtrogen med Sydeuropas llora, den senare en ifrig samlare af
skandinaviska växter.

Det har förut omtalats (sid. 114), att professor Andersson och hans maka under
1860-talet utförde ritningar och målningar af svenska, särskildt lappländska växter. En
del från samma tid härstammande målningar, förvarade i Botaniska afdelningen, äro
signerade: Magnus von Wright. Dessa äro utförda med oöfverträfflig finhet och
konstnärlighet. Under en något senare tid utfördes växtmålningar af fröken Henriette
Sjöberg. 1876 började Axel Richard Ekblom (f. 1858) arbeta som afdelningens ritare,
och sedan han omkring 1905 tagits i anspråk af andra institutioner, utförde ban vid
liera tillfällen teckningar och målningar för afdelningens och det Regnellska herbariets
räkning. Han afled den 17 aug. 1914. 1894 började Therese Jansson, A. Ekbloms
hustru 1896, att teckna ocli måla vid afdelningen och fortsatte därmed till 1914.
Tillfälliga ritare hafva sedan dess varit W. Liljeqvist och H. Faith-Ell saml artisten
Georg Liljevall.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:06:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/namusehi/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free