Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Suzdal-Ryssland. Ryssland under mongolernas herravälde. Den moskovitiska staten och dess skräckvälde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Liegnitz 1241. Mongolerna fortsatte ej sitt tåg, då de synas ha funnit
motståndet allt för energiskt och de befästade orterna allt för starka,
de återvände till Ungern, som alldeles föröddes, och därpå till
Ryssland. Bati slog sig ned i sitt mongoliska rike Kaptschak i en
nyanlagd residensstad Sarai vid Volga, och beherskade därifrån de
genom hans segrar eröfrade landen.
Märkas bör, att de segrande mongolerna voro ett stolt folk,
som enligt den tidens uppfattning hade ett ärofullt rykte på grund
af tallösa krigiska bragder.
Deras nya vidtomfattande rike, som ock kallades Gyllene
Horden, sträckte sig från södra Ural och Kaspiska hafvet till Donaus
mynningar och utgjordes väsendtligen af hela södra Ryssland. Först
erkännande detta asiatiska mongolväldets stor-kan som öfverherre,
blef det nu fullt själfständig stat 1260. Det var befolkadt ej blott
af mongoler och andra asiatiska folk, som dessa öfvervunnit och
ryckt med sig, utan i synnerhet af kvarlefvor af forna nomader af
turkisk härkomst, såsom petschenegrer och polovster, och af andra
folkslag, som sökte skaffa sig fasta bostäder, samt finska redan
bofasta stammar.
Benämningen tatarer har kommit att bli helt oviss i
etnografiskt afseende. Så kallades en af Gengis-Kans mongoliska
stammar, då han grundade sitt rike, och då hans asiatiska barbarer bröto
in i Europa, kallades de tartarer, då de tycktes komma från
helvetet (Tartaros). Båda benämningarna blefvo använda för en mängd
olika folk, segrare och besegrade, hvilka utgjorde Gengis-Kans
herskare i Europa.
Det gamla namnet mongoler kom slutligen att beteckna den
gren af ural-altaiska folk som haft Turkestan till sitt hemvist, och
hvaraf turkarne äro de förnämsta representanterna; och de tatarer,
som stannat vid Volgas stränder, äro äfvenledes turkar. Af
mongolisk härkomst äro vidare kalmuckerna vid nedre Volga.
Tatarerna kommo aldrig långt in i Ryssland, utan utbredde
sig väsentligen i de minst befolkade sydöstra delarne. I mellersta
Ryssland framträngde de blott utmed Volga och dess bifloder, dock
ej bland de egentliga ryssarne — som på den tiden knappast nått
mellersta Volga och dess förening med Oka vid Nischni-Novgorod
— utan bland de där lefvande finska folken, mordviner, tscheremiser
och tschuvascher. Af dessa folk ha de sistnämnda blifvit till stor
del tatariserade genom beröringen.
Den mongoliska invasionen i 13:de årh., som så djupt ingrep
i ryssarnes politiska lif, torde dock ej ha medfört någon
väsendtligare inblandning af mongoliska raselement. Den kom emellertid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
