Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Peter d. store och hans eröfringspolitik. Ryssland för öfvervikten i östra Europa. Karl XII:s krig med Peter d. store och August II. Östersjöprovinserna komma under Ryssland. Finland eröfras och ödelägges af ryssarne. Peter d. stores s. k. testamente.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af August uppsatt orimliga fordringar, förföll all vidare
underhandling om förbund med Preussen och stod August, som alltjämt
önskat förlikning med Sverge, fast vid förbundet med Ryssland.
Ej långt efter svenskarnes utrymmande af Tönningen (maj 1713)
uppbröto de ryska och saxiska belägringstrupperna för att belägra
Stralsund och St ett in. Preussen, som ogerna såg, att Stettin
möjligen skulle komma i ryssarnes händer och önskade erhålla denna
viktiga ort, Oderns nyckel, hade kort förut förgäfves jämte
Höl-stein genom Görtz underhandlat med Sverge om pantsättning däraf,
och nu uppgjordes ett nytt förslag. Ryssland och Saxen skulle
eröfra Stettin och af Preussen och Holstein erhålla 400,000 thaler
därför, hvarpå dessa stater skulle gemensamt besätta fästningen och
vid freden återlämna den till Sverge mot erläggande af denna summa.
Sedan ryssar och saxare bombarderat Stettin (sept. 1713),
nödgades dess befälhafvare Meijerfelt att underhandla om dagtingan,
och nu uppgjordes striden så, att fästningen blef besatt af
preussiska och holsteinska trupper. Karl XII måste en tid hålla god min,
men i slutet af 1713 återfordrade han Stettin, utan att dock vilja
betala den lämnade lösepenningen, då öfverenskommelsen blifvit honom
oåtspord afslutad. Preussen svarade, att den gjorts till Sverges
fördel och att dess ombud Wellingk gillat den.
Fredrik Wilhelm erbjöd åter i början af 1714 sitt bistånd för
åvägabringande af fred mellan Sverge och dess fiender; han utfäste
sig att få August att gå in därpå, och då kunde Danmark ej
fortsätta kriget, hvarpå Peter, öfvergifven af sina bundsförvandter, äfven
måste sluta en billig fred. För sitt bistånd fordrade preussiske
kungen afståendet af Stettin med område, men härpå ville Karl ej
gå in. Underhandlingarna afbrötos i maj 1714, och därmed
försvann denna utsikt att på billiga vilkor åstadkomma fred för Sverge.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
